Kategori: Multimediaarkiv

Nordiska ministerrådets nya rapport “Policy tools for sustainable and healthy eating: Enabling a food transition in the Nordic countries” analyserar skillnaden mellan de rådande nordiska dieterna och de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) 2023.

Rapporten betonar vikten av att införa policyinstrument för att styra matmiljön mot beteendeförändring och främja hälsosammare, mer växtbaserade och hållbara kostvanor. Den förespråkar en mångfacetterad policyansats som bland annat omfattar:

• Att de nordiska länderna blir föregångare med reglerande styrmedel som socker- och köttskatt samt subventioner för mer hälsosam och hållbar mat som grönsaker och frukt.
  Forskning visar att denna typ av åtgärder påverkar människors val. Genom att tillsammans i Norden ta ytterligare steg för att undersöka och utveckla dessa åtgärder kan större allmän acceptans och stöd skapas. Detta skulle också minska risken för att gränsöverskridande shopping sker på ett sätt som skadar den inhemska produktionen.
• Att policyn förbättras för offentlig upphandling och utbildning i matlagning. Öka efterfrågan på hälsosam och hållbar mat, samtidigt som de nordiska medborgarna blir mer bekanta med bättre matval. Denna strategi syftar till att utnyttja den offentliga sektorns köpkraft för att åstadkomma betydande förändringar i livsmedelsproduktion och konsumtion. Detta ska säkerställa ökad tillgång till näringsrik mat i utbildningsmiljöer. Dessutom betonas här vikten av att förbättra kockarnas kulinariska färdigheter i offentliga kök.
• Att utveckla en gemensam nordisk klimatmärkning för livsmedel – som bygger Nyckelhålsmärkningen och de nordiska näringsrekommendationerna. De nordiska länderna kan gemensamt gå vidare med en nordisk klimatmärkning för livsmedel, med inspiration hämtad från dess utveckling i Danmark. Detta tillvägagångssätt speglar etableringen av Nyckelhålsmärkningen i de nordiska länderna, som föddes i Sverige innan den antogs av Norge, Danmark och Island. Att inrätta en nordisk arbetsgrupp för att driva detta initiativ vidare, med den danska modellen som grund, skulle vara fördelaktigt för en utbredd användning i hela Norden.
• Att utforma gemensamma nordiska strategier och riktlinjer för att minska marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel. Många företag verkar i alla nordiska länder. Att hitta gemensam grund och utveckla enhetliga strategier skulle kunna underlätta en smidig övergång mot en mer integrerad och hållbar nordisk livsmedelsframtid.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket presenterar ambitiösa mål för en mer hälsosam och hållbar matkultur i Sverige. Deras vision inkluderar en betydande ökning av växtbaserade livsmedel på våra tallrikar, samtidigt som köttkonsumtionen bör minska radikalt.

Dagens matvanor är ohållbara och leder till ökad risk för:

• Diabetes
• Fetma
• Hjärt- och kärlsjukdomar
• Cancer

Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter. Samhällskostnaden för fetma beräknas till 125 miljarder kronor per år. Livsmedelskonsumtionen påverkar också miljön negativt och står för en femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp.

Förslagens kärna ligger i att öka konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär med hela 50 procent fram till år 2035 jämfört med 2021. Fullkorn, en annan viktig komponent i en hälsosam kost, bör fördubblas under samma tidsperiod och köttkonsumtionen ska minska med 30 procent.

Sammanfattningsvis presenterar Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket en tydlig vision för en framtida matkultur i Sverige. En kost rik på växtbaserade alternativ och med en betydligt lägre köttkonsumtion ses som nyckeln till både bättre folkhälsa och en mer hållbar miljö. De nya målen och åtgärderna utgör en viktig vägledning i arbetet mot en sundare och mer hållbar framtid.

Läs mer om de nya nationella målen här:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2024/februari/nationella-mal-foreslas-for-en-halsosam-och-hallbar-livsmedelskonsumtion/

En ny studie Pay as you eat dairy, eggs and meat utförd av CE Delft, en holländsk forsknings- och rådgivningsorganisation med fokus på hållbarhetsfrågor, föreslår höjning av momsen på animaliska produkter i EU-länderna för att internalisera de externa miljökostnaderna.

Produktion och konsumtion av animaliska produkter medför flera allvarliga miljöproblem, som global uppvärmning, övergödning av mark och vatten, utsläpp av ammoniak samt intensiv markanvändning som minskar den biologiska mångfalden.

Dessa effekter genererar ”externa kostnader” för samhället, eftersom de inte återspeglas i priset på animaliska produkter. De externa kostnaderna utgör den obetalda notan för konsumtionen av animaliska produkter.

Studien beräknade de externa miljökostnaderna för kött, kyckling, ägg och ost. Resultaten visar att de externa kostnaderna är betydande, med en variation från 0,34 euro per liter mjölk till över 10 euro per kilo nötkött.

För att överföra dessa miljökostnader till konsumenterna undersöktes tre politiska åtgärder:

• Avskaffande av den lägre momssatsen på animaliska produkter
• Införande av en punktskatt på animaliska produkter
• Införande av ett utsläppshandelssystem för sektorn

Alla dessa åtgärder är juridiskt genomförbara och möjliga att implementera, enligt studien.

En enkel åtgärd som kan vidtas är att avskaffa den lägre momssatsen för animaliska produkter i EU-länderna. Flera länder, såsom Bulgarien, Danmark och de tre baltiska staterna, har redan infört högre momssatser på kött eller mejeriprodukter. Andra länder skulle kunna ta efter deras exempel. Genom att genomföra en sådan åtgärd förväntas konsumtionen minska med cirka 10 procent för nötkött och 8 procent för fjäderfä och fläsk.

Det bör dock noteras att en högre momssats för animaliska produkter inte fullständigt täcker de externa kostnaderna som är förknippade med köttkonsumtionen. För att hantera dessa kostnader bör ytterligare åtgärder övervägas som införande av punktskatter på animaliska produkter och implementering av ett utsläppshandelssystem för sektorn.

Livsmedelsverket har tagit fram en grönare version av Matcirkeln, som också passar för veganer, för att uppmuntra till mer hållbara matvanor. I den nya versionen har de växtbaserade alternativen fått betydligt större plats än tidigare.

Matcirkeln består av sju grupper med livsmedel och varje grupp innehåller liknande näringsämnen. Tanken är att man varje dag ska äta något ur respektive grupp för att få en hälsosam variation i sina matvanor.

Den nya Matcirkeln har kompletterats med bland annat vego-drycker, nötter och fröer. Baljväxterna har fått en mycket mer framträdande roll eftersom de är livsmedel med egenskaper som gör att de passar in i flera grupper.

Läs mer här:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/mat-och-naring/fler-vaxtbaserade-alternativ-i-nya-gronare-matcirkeln