Mat och hållbar utveckling
Mat och hållbar utveckling är en workshop där eleverna guidas genom en två timmar lång resa. Tillsammans lär vi oss om vår tids största utmaning, klimatet. En tredjedel av hushållens klimatpåverkan kommer från maten. Därför fokuserar vi på hur vi kan äta mer klimatsmart som en del i de åtgärder som krävs för att vi ska nå överenskommelsen i Parisavtalet. Vi diskuterar också matens roll i andra hållbarhetsutmaningar.
Workshoppen passar för åk 9, gymnasiet och folkhögskolor och inkluderar flera övningar, där eleverna får diskutera klimatförändringarna och andra hållbarhetsproblem och vad vi kan göra åt dem, med fokus på matens påverkan. Projektet finansieras av Konsumentverket och därför kan vi erbjuda workshopen till ett mycket förmånligt pris. Kontakta oss för mer information och bokning!
Per-Anders Jande
073-891 07 27
skolinfo@smmi.se
Upplägg
Workshopen är uppdelad på fyra teman: mat och miljö, hälsa, global rättvisa och djurrätt. Som en röd tråd löper diskussionen om rättvisa och hållbarhet och hur dessa begrepp kan tolkas och användas.
Under det första temat, mat och miljö, går vi igenom vad global uppvärmning är och vad den får för konsekvenser. Vi tittar sedan på begreppet hållbar utveckling och diskuterar dess innebörd. Slutligen knyter vi ihop säcken genom att koppla denna kunskap till matens klimatpåverkan och gör en värderingsövning.
Under det andra temat, hälsa, gör vi en snabb nerdykning i Livsmedelsverkets rekommendationer om vegetabilisk mat och hälsa. Syftet här är att förse eleverna med tillräckliga kunskaper i näringslära för att kunna tillgodose sin hälsa om de väljer att äta mindre animalier.
Det tredje temat, global rättvisa, fokuserar på hur resurser används globalt och vilka som drabbas hårdast av klimatförändringar. Vi analyserar både utifrån länders olika utmaningar och individers olika förutsättningar att hantera en förändrad livssituation. Även här binder vi samman med en övning. Vi tränar oss i ett intersektionellt förhållningssätt och får en ökad förståelse för globala utmaningar.
Det fjärde och avslutande temat, djurrätt, lyfter djuren i livsmedelsindustrin. Vi problematiserar industrin utifrån dess klimatpåverkan, dess påverkan på vår hälsa genom bland annat antibiotikaresistens, samt denna industris sätt att behandla djur.
Workshopen leds av personer som själva är aktiva i miljörörelsen och syftar till att skapa engagemang hos eleverna. Våra ledare är utbildade i ett professionellt och faktabaserat sätt att tala om klimatfrågor och använder en pedagogik vars syfte är att använda den kunskap eleverna redan har, bland annat genom sokratiska frågor. För att materialet ska vara lätt att ta till sig använder vi under workshopen en kombination av bildspel, filmklipp, berättande och övningar.
Källor
Ajl, M. (2009). Life Expectancy, Carbon Footprints and a Happy Planet. Insideclimate news.
Campbell, P. J., MacKinnon, A., & Stevens, C. R. (2010). An Introduction to Global Studies. Chichester: Wiley-Blackwell.
Center for Global Development (2017). Mapping the Impacts of Climate Change. (hämtat 20 september 2017)
Djurrättsalliansen (2015). Djurfabriken. (hämtat 5 oktober 2017)
Djurens Rätt (2017). Djur i livsmedelsindustrin. (hämtat 5 oktober 2017)
Food and Agriculture Organization of the United Nations, FAO (2006). Livestock’s long shadow.
Food and Agriculture Organization of the United Nations, FAO (2012). Klimatförändringen. (hämtat 20 september 2017)
Food and Agriculture Organization of the United Nations, FAO (2013). Tackling climate change through livestock.
FN:s Livsmedelsprogram (2017). Frågor om hunger. (hämtat 5 oktober 2017)
Global Footprint Network (2017). Country Overshoot Days. (hämtat 5 oktober 2017)
Havsmiljöinstitutet (2011). Hur mycket fisk vi äter och varifrån den kommer. (hämtat 5 oktober 2017)
Harari. Y. N. (2017). Homo Deus: A Brief History of Tomorrow. London: Vintage.
Jordbruksverket (2017). Köttkonsumtionen. (hämtat 16 oktober 2017)
Jordbruksverket (2017). Jordbruket släpper ut växthusgaser. (hämtat 16 oktober 2017)
Kunskapsmedia (2007) Växthuseffekten – klimatförändringar och global uppvärmning. (hämtat 16 oktober 2017)
Livsmedelsverket (2017) Vegetarisk mat. (hämtat 16 oktober 2017)
Naturvårdsverket (2016). Fakta om klimat. (hämtat 20 september 2017)
Naturvårdsverket (2016). Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp. (hämtat 20 september 2017)
Naturvårdsverket, (2017). EU-förordningar och direktiv. (hämtat 16 oktober 2017)
Naturvårdsverket (2017). Matsvinn. (hämtat 16 oktober 2017)
Naturvårdsverket (2017). Sveriges miljömål. (hämtat 16 oktober 2017)
Regeringen (2017). Klimatavtalet från Paris. (hämtat 16 oktober 2017)
Rockström, J. (2009). A safe operating space for humanity. Nature 461:472-475.
Stockholms stad (2017). Livsmedels klimatpåverkan. (hämtat 16 oktober 2017)
World Commission on Environment and Development (1987). Our common future. Oxford: Oxford University Press.
WWF (2017). Så beräknar man ekologiska fotavtryck. (hämtat 16 oktober 2017)