Ny rapport från Greenpeace: Så utformas en effektiv köttskatt

En studie från Greenpeace, Reform of the VAT rates for animal and plant products, visar hur en effektiv köttskatt kan utformas: Maximal moms på animalier i kombination med momsfri växtbaserad mat. Den klimatsmarta växtbaserade matkassen blir då billigare. Det gynnar dem med tunn plånbok samtidigt som växthusgasutsläppen minskar.

https://www.greenpeace.de/publikationen/Greenpeace_Analysis_of_VAT_rates_for_animal_and_plant_products.pdf

Naturskyddsföreningens rapport “En grön skattereform” visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent

Naturskyddsföreningen har lanserat rapporten “En grön skattereform” som visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent. Klimatskadliga utsläpp, naturresursuttag, resursförbrukning och föroreningar måste beskattas hårdare medan miljö- och klimatskadliga subventioner ska bort.

Läs rapporten här: https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2022/04/26132520/31527_ae9aa4aab3865e8.pdf

Vi håller med Naturskyddsföreningen om att det är dags att fasa ut undantagen för koldioxidskatt. Men i ljuset av hur omfattande djurhållningens negativa miljöpåverkan är, behöver vikten av att de enorma växthusgasutsläppen från från livsmedelssektorn prissätts lyftas fram och sättas i centrum för diskussionen om en grön skattereform.

Rapporten “Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden” visar att klimatskatt på mat kan vara mycket effektivt

Rapporten “Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden” från Sveriges lantbruksuniversitet SLU visar att en koldioxidskatt på mat, där skatteintäkterna återförs till jordbruket för ekosystemtjänster kan vara mycket effektiv. Används intäkterna till att återställa och anlägga nya våtmarker samt bevara naturbetesmarker så kan växthusgasutsläppen från svensk konsumtion av mat mer än halveras. Studien visar att det svenska jordbruket vinner på ett sådant system. Flera svenska myndigheter, forskare och miljöorganisationer har lyft fram denna typ av skatteväxling eller bonus malus-system för mat som ett effektivt sätt att styra mot mer hållbar matkonsumtion.

Läs rapporten här: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S030691922030227X

Rapport från Konsumentverket: Metoder för att ändra kostvanor

Konsumentverket har tagit fram en rapport om vilken effekt olika metoder för att påverka kostvanor kan ha. Fokus ligger på en minskad konsumtion av kött.
Hårda styrmedel är till exempel skatter, ändrat utbud, förbud eller ändrade lagar. Nudging och information är exempel på mjuka styrmedel.

Om man vill ändra kostvanor och åstadkomma ett skifte från animalisk till växtbaserat protein så skulle dessa styrmedel kunna användas i kombination, där exempelvis intäkter från en skatt på miljöbelastande livsmedel skulle kunna användas till subventioner för att stimulera mera hälsosamma kostmönster.
Citat från sidan 38

Metoder för att ändra kostvanor – Fokus på insatser för att minska konsumtionen av animalier

Download the PDF file .

FN varnar för att sjukdomar från djur blir vanligare

Sjukdomar som sprider sig från djur till människa kommer bli allt vanligare i framtiden, det varnar FN för i en ny rapport.

FN pekar ut miljöförstöring, exploatering av vilda djur och växter samt ökad global efterfrågan på kött som viktiga orsaker.

Läs rapporten här:
Preventing the next pandemic – Zoonotic diseases and how to break the chain of transmission

Download the PDF file .

Rapporten “Aligning food pricing policies with the European Green Deal”: EU-skatt på kött nödvändig

Tapp Coalition, en allians av miljö-, jordbruks-, hälso- och djurskyddsorganisationer, uppmanar i den nysläppta rapporten “Aligning food pricing policies with the European Green Deal” EU-kommissionen att införa en europeisk köttskatt. Skatten beräknas minska förbrukningen av kycklingkött, griskött och nötkött med 30, 57 respektive 67 procent årligen från och med 2030, vilket ger enormt stora vinster för klimatet, den biologiska mångfalden, hälsan och djuren.

Köttskatten består av tre punktskatter som EU:s medlemsländer själva ansvarar för att införa och förvalta. Skatten ska successivt trappas upp för att år 2030 landa på 4,77 euro per kilo nötkött, 3,61 euro per kilo griskött och 1,73 euro per kilo kycklingkött.

Läs rapporten här: Aligning food pricing policies with the European Green Deal

Växtbaserad mat för klimatet lyfts fram i ny IPCC-rapport

Idag släppte FN:s klimatpanel IPCC en specialrapport om klimatförändringar och landanvändning.

De viktigaste slutsatserna i rapporten är att vi måste

  1. minska antalet kor, så vi kan ha mer skog som tar upp koldioxid,
  2. äta betydligt mindre animalier och mer växtbaserat,
  3. betala lantbruket för att ställa om från att vara en del av problemet till att bli en del av lösningen – med hållbar vegetabilieproduktion och kolbindning.

Se sammanfattning från SVT

Detta är förstås inte något nytt, utan något som vetenskapen på området rekommenderat i decennier och som Svensk mat- och miljöinformation drivit på för att lyfta på den politiska dagordningen. Det är dock bra att IPCC nu speciellt fokuserar på omställningen av lantbruket, så att politikerna vaknar.

Ny Oxford-studie visar att köttskatt behövs

Det behövs kraftfulla politiska styrmedel för minskad animaliekonsumtion. Det visar en ny rapport från forskare på Oxford Health-motivated taxes on red and processed meat.

Konsumtion av rött kött och charkuterier orsakar massdöd och enorma sjukvårdskostnader. Nötkött, lamm och fläsk ökar nämligen kraftigt risken för cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

The study calculated that in 2020 there will be 2.4 million deaths attributable to red and processed meat consumption, as well as $285 billion in costs related to healthcare

Download the PDF file .

96 procent av däggdjurens biomassa utgörs av människan och människans boskapsdjur enligt ny rapport

En ny studie The Biomass Distribution on Earth, publicerad i National Academy of Sciences, visar att 96 procent av däggdjurens biomassa utgörs av människan och människans boskapsdjur. Vilda däggdjur utgör bara fyra procent.

Vi människor har sedan civilisationens gryning utrotat 83 procent av de vilda däggdjuren och hälften av växterna, räknat i biomassa. Andelen fågelbiomassa från vilda fåglar är 30 procent.

Download the PDF file .