Kategori: Vetenskapliga rapporter

Studie visar: Höjd moms på animalier i EU behövs för miljön

En ny studie Pay as you eat dairy, eggs and meat utförd av CE Delft, en holländsk forsknings- och rådgivningsorganisation med fokus på hållbarhetsfrågor, föreslår höjning av momsen på animaliska produkter i EU-länderna för att internalisera de externa miljökostnaderna.

Produktion och konsumtion av animaliska produkter medför flera allvarliga miljöproblem, som global uppvärmning, övergödning av mark och vatten, utsläpp av ammoniak samt intensiv markanvändning som minskar den biologiska mångfalden.

Dessa effekter genererar ”externa kostnader” för samhället, eftersom de inte återspeglas i priset på animaliska produkter. De externa kostnaderna utgör den obetalda notan för konsumtionen av animaliska produkter.

Studien beräknade de externa miljökostnaderna för kött, kyckling, ägg och ost. Resultaten visar att de externa kostnaderna är betydande, med en variation från 0,34 euro per liter mjölk till över 10 euro per kilo nötkött.

För att överföra dessa miljökostnader till konsumenterna undersöktes tre politiska åtgärder:

  • Avskaffande av den lägre momssatsen på animaliska produkter
  • Införande av en punktskatt på animaliska produkter
  • Införande av ett utsläppshandelssystem för sektorn

Alla dessa åtgärder är juridiskt genomförbara och möjliga att implementera, enligt studien.

En enkel åtgärd som kan vidtas är att avskaffa den lägre momssatsen för animaliska produkter i EU-länderna. Flera länder, såsom Bulgarien, Danmark och de tre baltiska staterna, har redan infört högre momssatser på kött eller mejeriprodukter. Andra länder skulle kunna ta efter deras exempel. Genom att genomföra en sådan åtgärd förväntas konsumtionen minska med cirka 10 procent för nötkött och 8 procent för fjäderfä och fläsk.

Det bör dock noteras att en högre momssats för animaliska produkter inte fullständigt täcker de externa kostnaderna som är förknippade med köttkonsumtionen. För att hantera dessa kostnader bör ytterligare åtgärder övervägas som införande av punktskatter på animaliska produkter och implementering av ett utsläppshandelssystem för sektorn.

Nya nordiska näringsrekommendationernas huvudbudskap blir mer växtbaserat och mindre kött

Nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är Nordens mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om hur befolkningen bör äta för att må bra, utan att påverka miljön och klimatet i onödan. NNR blir sedan grunden för kommande kostråd i Sverige och de nordiska länderna. Nu välkomnar NNR-kommittén synpunkter på förslaget i en öppen remiss fram till 26 maj 2023.

Arbetet med de nordiska näringsrekommendationerna sker på uppdrag av Nordiska ministerrådet och uppdateras ungefär vart åttonde år. NNR-arbetet är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. De slutliga NNR presenteras i slutet av juni 2023.

– Forskningen är tydlig med att det bästa för klimat och miljö är att minska köttkonsumtionen och istället äta mer baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Det skulle också vara bäst för hälsan, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och Sveriges representant i NNR-arbetsgruppen.

Konsumtionen av rött kött och chark får maximalt vara 350 gram per vecka. Det kan jämföras med dagens svenska kostråd, där den individuella maxgränsen är satt till 500 gram rött kött och chark per vecka. Män som grupp äter i snitt nästan dubbelt så mycket kött som kvinnor, så för dem skulle det innebära en minskning med ungefär hälften jämfört med dagens konsumtion.

Läs mer här:
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/nya-nordiska-naringsrekommendationer-pa-remiss-mer-gront-och-mindre-kott-viktigaste-budskapet

Betydligt grönare Matcirkel uppmuntrar till hållbara matvanor

Livsmedelsverket har tagit fram en grönare version av Matcirkeln, som också passar för veganer, för att uppmuntra till mer hållbara matvanor. I den nya versionen har de växtbaserade alternativen fått betydligt större plats än tidigare.

Matcirkeln består av sju grupper med livsmedel och varje grupp innehåller liknande näringsämnen. Tanken är att man varje dag ska äta något ur respektive grupp för att få en hälsosam variation i sina matvanor.

Den nya Matcirkeln har kompletterats med bland annat vego-drycker, nötter och fröer. Baljväxterna har fått en mycket mer framträdande roll eftersom de är livsmedel med egenskaper som gör att de passar in i flera grupper.

Läs mer här:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/mat-och-naring/fler-vaxtbaserade-alternativ-i-nya-gronare-matcirkeln

Ny rapport från Greenpeace: Så utformas en effektiv köttskatt

En studie från Greenpeace, Reform of the VAT rates for animal and plant products, visar hur en effektiv köttskatt kan utformas: Maximal moms på animalier i kombination med momsfri växtbaserad mat. Den klimatsmarta växtbaserade matkassen blir då billigare. Det gynnar dem med tunn plånbok samtidigt som växthusgasutsläppen minskar.

https://www.greenpeace.de/publikationen/Greenpeace_Analysis_of_VAT_rates_for_animal_and_plant_products.pdf

Naturskyddsföreningens rapport “En grön skattereform” visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent

Naturskyddsföreningen har lanserat rapporten “En grön skattereform” som visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent. Klimatskadliga utsläpp, naturresursuttag, resursförbrukning och föroreningar måste beskattas hårdare medan miljö- och klimatskadliga subventioner ska bort.

Läs rapporten här: https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2022/04/26132520/31527_ae9aa4aab3865e8.pdf

Vi håller med Naturskyddsföreningen om att det är dags att fasa ut undantagen för koldioxidskatt. Men i ljuset av hur omfattande djurhållningens negativa miljöpåverkan är, behöver vikten av att de enorma växthusgasutsläppen från från livsmedelssektorn prissätts lyftas fram och sättas i centrum för diskussionen om en grön skattereform.

Rapporten “Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden” visar att klimatskatt på mat kan vara mycket effektivt

Rapporten “Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden” från Sveriges lantbruksuniversitet SLU visar att en koldioxidskatt på mat, där skatteintäkterna återförs till jordbruket för ekosystemtjänster kan vara mycket effektiv. Används intäkterna till att återställa och anlägga nya våtmarker samt bevara naturbetesmarker så kan växthusgasutsläppen från svensk konsumtion av mat mer än halveras. Studien visar att det svenska jordbruket vinner på ett sådant system. Flera svenska myndigheter, forskare och miljöorganisationer har lyft fram denna typ av skatteväxling eller bonus malus-system för mat som ett effektivt sätt att styra mot mer hållbar matkonsumtion.

Läs rapporten här: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S030691922030227X

Rapport från Konsumentverket: Metoder för att ändra kostvanor

Konsumentverket har tagit fram en rapport om vilken effekt olika metoder för att påverka kostvanor kan ha. Fokus ligger på en minskad konsumtion av kött.
Hårda styrmedel är till exempel skatter, ändrat utbud, förbud eller ändrade lagar. Nudging och information är exempel på mjuka styrmedel.

”Om man vill ändra kostvanor och åstadkomma ett skifte från animalisk till växtbaserat protein så skulle dessa styrmedel kunna användas i kombination, där exempelvis intäkter från en skatt på miljöbelastande livsmedel skulle kunna användas till subventioner för att stimulera mera hälsosamma kostmönster.”
Citat från sidan 38

Metoder för att ändra kostvanor – Fokus på insatser för att minska konsumtionen av animalier

[pdf]https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/hallbarhet-och-miljo/underlagsrapport-2020-4-metoder-for-att-andra-kostvanor.pdf[/pdf]

FN varnar för att sjukdomar från djur blir vanligare

Sjukdomar som sprider sig från djur till människa kommer bli allt vanligare i framtiden, det varnar FN för i en ny rapport.

FN pekar ut miljöförstöring, exploatering av vilda djur och växter samt ökad global efterfrågan på kött som viktiga orsaker.

Läs rapporten här:
Preventing the next pandemic – Zoonotic diseases and how to break the chain of transmission

[pdf]https://wedocs.unep.org/bitstream/handle/20.500.11822/32316/ZP.pdf?sequence=1&isAllowed=y[/pdf]

Rapporten ”Aligning food pricing policies with the European Green Deal”: EU-skatt på kött nödvändig

Tapp Coalition, en allians av miljö-, jordbruks-, hälso- och djurskyddsorganisationer, uppmanar i den nysläppta rapporten “Aligning food pricing policies with the European Green Deal” EU-kommissionen att införa en europeisk köttskatt. Skatten beräknas minska förbrukningen av kycklingkött, griskött och nötkött med 30, 57 respektive 67 procent årligen från och med 2030, vilket ger enormt stora vinster för klimatet, den biologiska mångfalden, hälsan och djuren.

Köttskatten består av tre punktskatter som EU:s medlemsländer själva ansvarar för att införa och förvalta. Skatten ska successivt trappas upp för att år 2030 landa på 4,77 euro per kilo nötkött, 3,61 euro per kilo griskött och 1,73 euro per kilo kycklingkött.

Läs rapporten här: Aligning food pricing policies with the European Green Deal

Växtbaserad mat för klimatet lyfts fram i ny IPCC-rapport

Idag släppte FN:s klimatpanel IPCC en specialrapport om klimatförändringar och landanvändning.

De viktigaste slutsatserna i rapporten är att vi måste

  1. minska antalet kor, så vi kan ha mer skog som tar upp koldioxid,
  2. äta betydligt mindre animalier och mer växtbaserat,
  3. betala lantbruket för att ställa om från att vara en del av problemet till att bli en del av lösningen – med hållbar vegetabilieproduktion och kolbindning.

Se sammanfattning från SVT

Detta är förstås inte något nytt, utan något som vetenskapen på området rekommenderat i decennier och som Svensk mat- och miljöinformation drivit på för att lyfta på den politiska dagordningen. Det är dock bra att IPCC nu speciellt fokuserar på omställningen av lantbruket, så att politikerna vaknar.