Valenkät om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Svaret förmedlades av Tove Fridman, politiskt sakkunnig – SoU och kommittéansvarig

Vi vill öka andelen svenskproducerade livsmedel i offentlig upphandling genom bättre stöd till de upphandlande enheterna hur de kan utforma kravspecifikationer. Vi vill även öka den totala självförsörjningen av livsmedel vilket leder till miljö- och klimatfördelar, en ökad försörjningstrygghet i orostider och mer skatteintäkter till vår gemensamma välfärd.

Vi utgår från FN:s tre hållbarhetsmål (ekologisk, ekonomisk och social) så frågan vävs in i vår landsbygdspolitik, ”Hjärtlandet”, där vi under slutet av mandatperioden tagit fram ett helt nytt landsbygdspolitiskt handlingsprogram.

Nej.

Analys av partiets svar från Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling

Kristdemokraterna nämner bara satsning på en svensk mat i upphandlingar som svar på frågan om hur man agerat politiskt för att minska matens miljöpåverkan. Man vill sänka skatten på drivmedel för lantbrukarna.

Partiet har sammanfattningsvis ingen som helst politik för att genomföra ett skifte till en mer växtbaserad kost, vilket är det viktigaste för att minska klimatpåverkan.

Svaret är utarbetat av Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson

Centerpartiet ser ett behov av att uppdatera livsmedelsstrategin för att satsa mer på den gröna omställningen och för att nå ett hållbart livsmedelssystem. Vi vill öka den inhemska matproduktionen och samtidigt stärka motståndskraften inom jordbruket. Ökad svensk matproduktion och konsumtion minskar bl.a. utsläppen från den globala mattransportsektorn.

Sverige har ett av världens renaste jordbruk men mer kan göras också där. Vi vill minska jordbrukets beroende av fossil energi och bli bättre på att nyttja våra rena naturresurser. Den privata och offentliga konsumtionen behöver bli mer hållbar och mindre sårbar bl.a. genom att sätta mål om att utsläppen från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt. Nationella klimatmålen ska bli krav att beakta vid offentlig upphandling.

Från ett konsumentperspektiv ser vi att det är fördelaktigt att använda en redan känd konsumentmärkning för att ytterligare stärka informationen om hur du som konsument kan främja miljöcertifierade alternativ genom sina matval. På så sätt kan konsumenten göra det aktiva valet att välja livsmedel med mindre miljöpåverkan.

• I Januariavtalet var Centerpartiet med och lanserade en ny handlingsplan för den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot 2030. I handlingsplanen finns det en särskild satsning på hälsa där Livsmedelsverket fick i uppdrag att stötta utvecklingen av hälsosamma livsmedel och matvanor. Ett viktigt myndighetsuppdrag för att främja bra matvanor och fysisk aktivitet.
• Centerpartiet vill införa en producentavgift för socker där drycker som innehåller mycket tillsatt socker beläggs med en avgift. En enkel och effektiv åtgärd är att göra det lönsamt för producenterna att tillsätta mindre socker i läsk och andra sötade drycker.
• Centerpartiet presenterade tidigare i år ett stort reformpaket med flera förslag för höjd livemedelsberedskap. Ökad självförsörjning är en avgörande åtgärd i en förändrad omvärld. Vi var även med och lanserade ett nytt krispaket på 2,1 miljarder för att rädda svensk matproduktion, där stödet bland annat går till företag inom svensk animalieproduktion, växthus mm.
• I Miljömålsberedningen har vi drivit fram krav på minskade utsläpp från upphandlade varor och satt tuffa mål för både konsumtionens utsläpp och för export av klimatsmarta produkter.

Nej. Men däremot för att fler ska välja svenskproducerade och närproducerade livsmedel inkl. animaliska livsmedel. Sverige har världens renaste jordbruk med höga djurskyddsregler vilket minskar klimatavtrycket jämfört med om konsumenten väljer kött producerat någon annan stans.

Centerpartiet anser att konsumenten bestämmer själv om hen vill äta animaliska eller växtbaserade produkter. Det viktigaste är att konsumenter gör aktiva val som att välja kött som har mindre klimatpåverkan. Att välja svenskt kött istället för importerat kött ger mindre klimatpåverkan, eller att ge stöd till lantbrukare att gå över till en mer klimatvänlig produktion.

I dagsläget befinner vi oss i en orolig tid där Sveriges lantbruk och bönder har drabbats oerhört hårt av drastiskt stigande kostnader, sedan starten av kriget i Ukraina. Centerpartiet se ett nytt krispaket på 2,1 miljarder för att rädda svensk matproduktion, där stödet går till företag inom svensk animalieproduktion, växthus mm. Vi står bakom livsmedelsstrategin som syftar till att öka livsmedelsproduktionen inom både animalie- och växtbaserad produktion.

Analys av partiets svar från Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling

Centerpartiet vill satsa på svenskt jordbruk genom att minska transportarbetet, vilket inte får någon stor klimateffekt. Man vill också minska fossilberoendet inom svenskt lantbruk, men har inte föreslagit styrmedel för det. Centerpartiet förespråkar också märkning men verkar inte ha drivit på detta i sitt styrmedelsarbete.

Samma parti har inte någon politik alls för att minska animaliekonsumtionen. Istället förespråkar man svenska animalier för utländska – en åtgärd som bara leder till marginella klimatutsläppsminskningar, om några, jämfört med att välja vegetabilier. Man vill påverka konsumenten, men bara då det gäller att välja svenskt kött.

Svaret är utarbetat av Jakob Olofsgård, talesperson i frågor om livsmedel

Det är tre delar:

1. De fossila bränslena måste bort från jordbruket, fisket, rennäringen och livsmedelskedjan som helhet. Liberalerna vill avskaffa skattesubventionerna på diesel till de gröna näringarna till förmån för stöd till fossilfria bränslen och stöd riktade mot t.ex. livsmedelsberedskap och naturvårdsinsatser. Vi har också en omfattande politik för fossilfria transporter där elektrifieringen är det viktigaste.

2. Metan- och lustgasutsläppen måste minska kraftigt. Vi vill se fortsatta utbildningssatsningar, och investeringsstöd för att minska gödselhanteringens utsläpp både vid förvaring och genom bättre gödsling. Förändringar i djurens foder kan ge stora minskningar av metangasutsläppen. Här behövs fortfarande forskning, men också informationssatsningar.

3. Metan och lustgas kommer inte att försvinna helt. De återstående utsläppen behöver kompenseras. Liberalerna vill se storskaliga satsningar på koldioxidinfångning och lagring. Till 2030 ska vi fånga in 10 miljoner ton CO2 per år och 2035 ska vi ha nått 20 miljoner ton.

Vi har lagt en rad förslag i riksdagen och också – inte utan viss framgång – drivit vår livsmedelspolitik inom ramen för Januariavtalet. De bärande ståndpunkterna har varit:

• Livsmedelsproduktionen, oavsett om den är konventionell eller ekologisk, ska styras av konsumenternas efterfrågan, inte av stöd, subventioner eller snedvridande regler.
• Ett tydligare fokus på hållbart brukande, landskapsvård, miljöskydd och bevarad biologisk mångfald – stöd till jordbruket ska i stor utsträckning delas ut baserat på jordbrukets insatser inom de här områdena.
• Höga miljö- och djurkrav är ett signum och en konkurrensfördel för den svenska livsmedelsproduktionen. Friska djur behöver inte antibiotika.
• GMO kan spela en avgörande roll både för att öka avkastningen, minska behovet av gifter och för att klimatanpassa jordbruket.
• Mycket mer kol kan lagras in i jordbruksmark (biokol, fånggrödor, skogsjordbruk mm). Potentialen behöver utvärderas och tas till vara.
• Kampen mot övergödningen behöver fortsätta och intensifieras. En läckageskatt behövs på gödsel, kantzoner behövs längs diken och vattendrag och fler våtmarker behöver anläggas nedströms jordbrukslandskapet. Landsbyggdsprogrammet och vattenförvaltningens åtgärdsprogram behöver kopplas ihop bättre.
• Biogasproduktionen måste komma igång på allvar både för att minska metan- och lustgasutsläppen och för att ersätta fossil gas.
• Det industriella trålfisket efter strömming i Östersjön behöver stoppas.
• Ett generellt stopp mot bottentrålning behövs i skyddade områden.
• Hållbart fiske ska premieras vid tilldelningen av fiskekvoter.
• Vi värnar det småskaliga fisket och sportfisket då det har ett betydligt högre förädlingsvärde både och socialt värde än det storskaliga fisket.
• Det ska bli enklare att bedriva vattenbruk.

Vi liberaler menar att politiken inte ska lägga sig i vad människor väljer att äta. Människor som är beroende av samhället, till exempel inom äldrevården, ska så långt det är möjligt få den mat de själva skulle ha valt. De ska inte tvingas på någon ideologiskt utformad diet.

Det viktigaste för att minska konsumtionen av kött är att människor har tillgång till tydlig och korrekt information om köttets klimatpåverkan och om hur djuren har fötts upp just i det ögonblick de fattar beslutet att köpa köttet. Det skulle naturligt minska konsumtionen och styra över konsumtionen till bättre kött ur ett klimat- och djurhälsoperspektiv.

Analys av partiets svar från Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling

Liberalerna är på hugget och vill ha både ett fossilfritt jordbruk genom slopade bränslesubventioner och åtgärder för att kraftigt minska utsläppen av lustgas och metan, t ex genom investeringsstöd och information.

Samma parti har intressanta tankar om hur man kan/ska/inte ska ”lägga sig i” vad folk äter. Man ska få äta vad man är van vid och inte ”påtvingas på någon ideologiskt utformad diet”. Med det senare antar jag att de menar en mer växtbaserad sådan, vilket miljö- och hälsovetenskapen ser stora fördelar med.

Intressant är också att Liberalerna verkar tro att en märkning på kött skulle få stor effekt på konsumtionen, så att människor då skulle välja varor som är mindre miljöbelastande. Märkning är dock känt för att vara ett väldigt långsamt verkande styrmedel, som behöver kombineras med andra för att få effekt.

Svaret förmedlades av Ludvig Grufman, pressekreterare

Den svenska livsmedelsproduktionen ska värnas och bidra till svensk konkurrenskraft, goda miljöstandarder, öppna varierade kulturlandskap och svensk självförsörjning samt export. Vi vill se nya samarbeten inom livsmedelskedjan för ökad innovation och produktion samt för minskad sårbarhet. Vi föreslår skattesänkningar och budgetsatsningar inom jordbruksområdet likväl som regeländringar. Kostnaderna måste minska permanent. En ökad lönsamhet skulle ge svensk livsmedelsproduktion en skjuts och helt andra möjligheter. Lantbrukarna behöver större frihetsgrader.

En ökad självförsörjningsgrad har alltid varit en central fråga för oss. Ett framgångsrikt jordbruk och livsmedelsproduktion är en förutsättning för nationell trygghet och för att hela Sverige ska leva och utgör en viktig del av den svenska ekonomin. Exporten är särskilt viktig för nya innovativa företag och produkter, som en hävstång för tillväxt. Det svenska jordbruket är ledande vad gäller låga växthusgasutsläpp, varför ökad svensk livsmedelsproduktion och export bidrar positivt till arbetet med att minska utsläppen.

Nej, konsumenterna bör själva få välja om de vill konsumera kött eller ej.

Analys av partiets svar från Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling

Sverigedemokraterna vill värna och utveckla svenskt lantbruk genom t ex ökade subventioner, så att produkterna ska bli mer konkurrenskraftiga.

Förslag för att minska växthusgasutsläppen saknas helt, både inom produktionen och konsumtionen. Partiet har helt enkelt ingen politik för att minska växthusgasutsläppen i livsmedelskedjan.

Svaret förmedlades av Joel Andreasson, valanställd projekt Enkäter och kompasser

Vi har givit kommuner möjlighet att idag köpa mer miljöinriktat och svenskt genom en ny Upphandlingsmyndighet och med bättre regler. Regeringen satsar också stort på ökad ekologisk produktion av livsmedel. Vi socialdemokrater driver kravet på ursprungsmärkning av kött i restauranger för att det ska bli lättare för konsumenter att få kunskap om vart det valda livsmedlet kommer ifrån.

Vi arbetar också långsiktigt för att stärka den svenska livsmedelskedjan i linje med livsmedelsstrategin. Vi gör det via stora satsningar inte minst inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi har i vår har visat att vi står upp för det svenska jordbruket genom att avisera två exceptionella stödpaket för att stötta jordbruket i tider av kris.

Vi socialdemokrater ser regeringens livsmedelsstrategi som viktig för att nå målen för det ekologiska jordbruket. Styrkan i den är ju också att det är en bred politisk enighet bakom den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot år 2030 är den första svenska livsmedelsstrategin som omfattar hela livsmedelskedjan.

Det handlar om regler, villkor, vi som konsumenter, marknaden, kunskap och innovation. Livsmedelsstrategin har även mål för ekologisk mat där 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska utgöras av ekologisk jordbruksmark år 2030 och 60 procent av den offentliga konsumtionen ska utgöras av ekologiska produkter år 2030.

Vi socialdemokrater menar att det inte är lämpligt att helt fasa ut köttprodukter från samhället men klimatutmaningarna innebär att vi behöver övergå till mer växtbaserad. Svensk köttproduktion håller en väldigt hög kvalitet, sett ur ett internationellt perspektiv. Vår djurvälfärd är överlag mycket god, vår antibiotikaanvändning är den lägsta i EU och våra livsmedel är säkra och hälsosamma. Svenska konsumenter kommer att vilja fortsätta konsumera kött och då är det vår bestämda uppfattning att det är mer hållbart att konsumera svenskt kött.

Det finns också en stor efterfrågan på svenskproducerade och växtbaserade produkter, både nationellt och på exportmarknaden. Här har Sverige en stor möjlighet att ta en unik position. I linje med regeringens livsmedelsstrategi så har Sveriges första proteinfabrik invigts i år. Proteinfabriken i Bjuv ska erbjuda helsvenska proteiner från baljväxter som vuxit, förädlats och packats i Sverige.

Analys av partiets svar från Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling

Socialdemokraterna vurmar för svenskt lantbruk och ekologisk produktion, som de vill stötta på olika sätt. Tråkigt nog har forskningen visat att just växthusgasutsläppen skiljer mycket lite mellan ekologiskt producerade produkter och konventionella.

Samma parti har utvecklat en del tankar om politik för minskad köttkonsumtion. Man anser att köttproduktionen inte helt bör fasas ut, vilket innebär att man är öppna för en mer växtbaserad kost. Partiet anser också att det är bättre att äta svenskt kött än utländskt. Man har dock inte föreslagit några styrmedel för de förändringar man förespråkar.

Att köpa svenskt kött istället för utländskt kött ger väldigt marginella utsläppsminskningar jämfört med att byta utländskt kött mot svenska vegetabilier. Partiet är medvetna om att en förädlingsindustri för växtbaserade produkter håller på att växa fram i Sverige, vilket är berömvärt i sammanhanget.

Svaret förmedlades av Felicia Olsson

Miljöpartiet driver omfattande politik för att minska klimat- och miljöpåverkan från hela livsmedelssystemet. Att minska matsvinnet är en av de mest effektiva klimatåtgärderna när det handlar om mat. Miljöpartiet vill skärpa det nationella målet för minskat matsvinn, med särskilt fokus på det animaliska matsvinnet.

Vi vill styra mot ett ekologiskt jordbruk så att minst 50 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt år 2030. Vi vill införa klimatskatt på livsmedel och se över skattesystemet inom livsmedelskedjan för att minska både miljö- och klimatpåverkan. Vidare vill vi stoppa import av kött från avskogningsområden och införa en antibiotikaskatt för att styra bort från det mest miljö- och klimatskadliga köttet.

Inom ramen för livsmedelsstrategin vill vi satsa kraftfullt på svenska, ekologiska vegetabilier. Vi vill satsa mer resurser på återvätning av mulljordar, marker idag står för omkring en tredjedel av jordbrukets klimatpåverkan. I EU arbetar vi för att EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska göras om i grunden för att gynna en hållbar livsmedelsproduktion.

Miljöpartiet har jobbat hårt i riksdag och regering för att ställa om till ett mer hållbart livsmedelssystem, med det finns väldigt mycket kvar att göra. Bland annat har vi under den senaste mandatperioden lagt flertalet motioner för att skärpa målen och åtgärderna för minskat matsvinn. I regering har vi tillsatt och mottagit en utredning om hur jordbruket ska bli fossilfritt. Vi har prioriterat klimatsatsningar i lantbruket inom ramen för vår satsning Klimatklivet.

Vi har också utvidgat klimatpremien till jordbruksmaskiner för att stödja övergång till fossilfria alternativ samt förlängt biogasstöd och stora satsningar på biogas. I regering har vi utformat en ny handlingsplan för att nå målet om att 60 procent ekologiska livsmedel i offentlig upphandling till 2030 och sett till att få på plats en flerårig satsning för att skydda pollinatörer. Vi har även motionerat om att öka kolinlagringen i jordbruksmarker.

Ja. Miljöpartiet har bland annat motionerat om att införa ett mål om att offentlig sektor ska gå före i omställningen och nå nära nollutsläpp till 2030. Det kräver att lagen om offentlig upphandling klimatsäkras. Ett viktigt steg är att göra klimatsmart mat till norm i offentlig sektor. Klimatsmart mat innebär framför allt ökad andel växtbaserad mat, men också mer säsongsanpassad mat, mat som transporteras kortare sträckor samt att animaliska livsmedel kommer från djur som betar gräs och inte föds upp på sådant som vi människor kan äta. I regering har vi tillsatt en utredning om att införa en antibiotikaskatt på kött.

Analys av partiets svar från Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling

Miljöpartiet är en tungviktare när det gäller politik för minskad klimatpåverkan i livsmedelskedjan. De nämner såväl åtgärder för minskat matsvinn, som mer ekologiskt jordbruk och klimatskatt på mat i sin beskrivning av önskade styrmedel.

Att minska matsvinnet är tillsammans med att minska på mängden animalier som produceras och konsumeras de viktigaste sätten att minska klimatpåverkan från livsmedelskedjan. Partiet har också arbetat med klimatsatsningar i lantbruket. När det gäller politik för minskad köttkonsumtion har partiet jobbat för att få igenom att offentlig sektor skulle ha noll utsläpp från maten till 2030, oklart med vilket resultat.

Miljöpartiet har bra koll på att det är just minskningen av animalier i kosten/lantbruket som står för de stora minskningarna av klimatutsläppen. Det innebär dock inte att de lagt förslag om styrmedel, som t ex köttskatt m m.

Svaret förmedlades av Patrik Lockne, politiskt sakkunning för klimat, miljö och jordbruk på Moderaternas riksdagskansli

Svensk livsmedelsproduktion sker redan i dag med låg miljö- och klimatpåverkan. Samtidigt är vartannat mål mat i Sverige importerat. För att minska matkonsumtionens miljöpåverkan bör andelen svensk mat på tallriken öka. Därför vill vi stärka den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft genom att sänka skatter och avgifter samt minska regelkrånglet.

Vi har under mandatperioden föreslagit en mängd åtgärder för att just stärka den svenska – miljömässigt effektiva – livsmedelsproduktionen. Vi vill genomföra omfattande regelförenklingar så att kostnaderna för företagens administration minskar med 30 procent. Skatterna på drivmedel ska sänkas och Moderaterna är det parti som sänker dem mest. Avgifter för tillsyn ska inte överstiga de faktiska kostnaderna och det ska vara slut på att ta betalt i förväg för tillsyn som inte sker. Totalt sett skulle det innebära betydande lättnader och stärkt svensk konkurrenskraft.

Nej. Generellt är vår uppfattning att politiken ska vara återhållsam med att påverka konsumenters val genom att reglera utbud eller driva påverkanskampanjer.

Analys av partiets svar från Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling

Moderaterna har bara ett enda mål och det är att stärka svenskt lantbruk. Lantbrukets miljöpåverkan nämns inte ens, utan man verkar tycka att svenskt lantbruk är bra som det är miljömässigt.

Man skryter också med att man är det parti som vill sänka drivmedelsskatten mest. Inte överraskande har man inte agerat för minskad köttkonsumtion och som förklaring anger man att man bör vara återhållsam med att ”reglera utbud eller driva påverkanskampanjer”.

Moderaterna har med andra ord ingen politik alls för att minska klimatutsläppen från livsmedelskedjan.

Svaret förmedlades av Elin Segerlind, ledamot i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson

Att minska miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen är en central del av omställningen och Vänsterpartiet driver en rad frågor kring detta. En prioriterad frågor för oss har varit att driva frågan om minskad köttkonsumtion. Köttkonsumtionen har ökat med c:a 40 % sedan 1990-talet och vi äter ungefär dubbelt så mycket kött per person i Sverige som det globala genomsnittet. Vänsterpartiet vill se ett mål om en minskad köttkonsumtion om minst 25 % till 2025 jämfört med dagens nivåer.

Vänsterpartiet vill också se en handlingsplan för hur miljö- och klimatpåverkan från livsmedelskedjan ska minska. Vi driver också på för ökad andel vegetarisk kost inom den offentliga verksamheten som skola och vård.

Vi vill också se satsningar på att minska matsvinnet, och att t.ex. skolor som arbetar för att minska matsvinnet ska få stöd för det. Det behövs också utbildande insatser för bland annat kökspersonalen men också förutsättningar att arbeta mer klimatsmart i de offentliga köken.

Det ekologiska jordbruket har stora miljöfördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vänsterpartiet vill därför främja en ökad omställning från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Därför vill vi se ökat stöd för den omställningen.

Sverige behöver också en ny bekämpningsmedelsskatt till dess att vi helt lyckats fasa ut kemiska bekämpningsmedel. Vi vill se en differentierad beskattning av växtskyddsmedel som ökar med medlets giftighet. Intäkterna bör sedan återföras till lantbruket för att utveckla hållbara växtskyddsmetoder.

Sverige behöver också värna vår bördiga jordbruksmark. Åkermarksarealen fortsätter minska i Sverige samtidigt som exploateringen av den fortsätter att öka. Dagens planerade styrmedel och förutsättningarna för att långsiktigt bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga är otillräcklig. Vänsterpartiet vill också se miljöstöd för bland annat blommande slättbygder och betesmarker.

Vänsterpartiet har i budgetprocessen drivit för ökat stöd för omställningen till lantbruket och med det livsmedelsförsörjningen. Vi har tillfört två nya budgetposter som handlar om investeringsstöd för fossilfria maskiner och fordon inom jordbruket tillsammans med en biopremie inom jordbruket.

I budget har vi också lagt förslag om klimatanpassning av jordbruket för att hantera ett förändrat klimat, för att främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel och stärkt stöd för betesmarker. Vi vill också se ekonomiska satsningar på det ekologiska jordbruket och införa en skatt på konstgödsel. Vi föreslår även satsningar på lokala slakterier och kvarnar för att möjliggöra lokalproduktion av mat och minska omfattningen av de djurtransporter som ändå sker. Vi vill också se ökade miljöstöd för lantbruket med bl a satsningar på blommande slättbygder.

Vänsterpartiet har flertalet gånger under mandatperioden lagt motioner med förslag för att minska konsumtionen av animaliska livsmedel. Framför allt har vi drivit frågorna så som beskrivit ovan både i motioner och i samband med budgetarbetet. Vi kommer fortsätta att driva frågan om minskad köttkonsumtion nästkommande mandatperiod också.

Analys av partiets svar från Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling

Vänsterpartiet är en tungviktare när det gäller klimatpolitik och mat. Som enda parti har man satt ett mätbart mål på hur mycket köttkonsumtionen bör minska. Man har också motionerat om att den offentliga sektorn bör gå före när det gäller omställningen till en mer hållbar kost där växtbaserat är grunden och vill ha klimatskatt på mat.

Jämfört med alla andra partier är V (tillsammans med MP) de enda två partierna som har en politik värd namnet när det kommer till mat och klimat.