Agenda 2030 och maten för skolan är ett seminarium speciellt anpassat för åk 9, gymnasiet och folkhögskolor. Seminariet är mycket interaktivt, med möjlighet för eleverna att ställa frågor, diskutera och genom övningar komma fram till egna lösningar på hållbarhetsproblem. |
Om seminariet
Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål för hållbar utveckling, som syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och långsiktigt skydda jordens ekosystem och naturresurser. Seminariet inleds med en genomgång av Globala målen och av hur vår konsumtion och produktion av mat relaterar till dessa mål.
Seminariet syftar till att skapa engagemang hos eleverna och leds av personer med utbildning inom hållbarhet, nutrition och journalistik. Ledarna är också aktiva i miljörörelsen och utbildade i att tala om hållbarhetsfrågor på ett professionellt och faktabaserat sätt. Under seminarierna använder vi en pedagogik vars syfte är att använda den kunskap eleverna redan har, bland annat genom sokratiska frågor.
Seminariet består av en presentation med bildspel och interaktiva element, samt flera övningar, där eleverna själva får fundera kring problem och lösningar gällande hållbarhet och mat.
I grundutförandet passar seminariet för en dubbeltimme, 2×40 minuter, för en klass. Men seminariet är gjort för att kunna anpassas för större grupper och längre tidsperioder, med fler övningar. Detta kan passa bra för temadagar och liknande. Vi kan också hålla en föreläsning med interaktiva moment, anpassat för 1 lektionstimme.
Vi anpassar oss också till olika förkunskapsnivåer och kan knyta an till olika skolämnen. Våra föreläsare diskuterar med den ansvariga på skolan om förutsättningar och önskemål innan seminariet genomförs. Seminariet kan ges på svenska eller engelska, efter önskemål.
Hör av dig till oss för mer information och för att boka in ett seminarium!
E-post: skolinfo@smmi.se
Telefon: 073-891 07 27
Bakgrund
Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål för hållbar utveckling, som syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och långsiktigt skydda jordens ekosystem och naturresurser.
Vad vi äter och hur vi producerar det vi äter påverkar de grundläggande målen om att bevara jordens ekosystem och naturresurser: rent vatten och sanitet för alla, bekämpa klimatförändringarna, hav och marina resurser samt ekosystem och biologisk mångfald. Det finns också sociala och ekonomiska mål, som förstås är beroende av fungerande ekosystem. Vad vi äter har stor påverkan på våra möjligheter att mätta alla och förse alla med rent vatten, såväl nu som i framtiden. Vad vi äter påverkar också vår hälsa i stor utsträckning.
Idag går vi tyvärr åt helt fel håll när det gäller de grundläggande målen om att bevara jordens ekosystem och naturresurser. Vi förorenar och överutnyttjar sötvattenresurser, fiskar ut haven, trålar sönder bottnarna och förstör mangroveskogar och saltängar, där väldigt många fiskar och andra havslevande djur växer upp. Vi ökar vår klimatpåverkan, skövlar artrika regnskogar och andra värdefulla ekosystem i snabb takt och vi utarmar också den biologiska mångfalden genom framför allt intensivt jordbruk.
Vad vi väljer att äta en central fråga när det gäller alla dessa problem. Djurhållning för produktion av animaliska produkter är mycket resurskrävande. FN framhåller därför överkonsumtionen av kött, fisk, mjölk och ägg som ett av de allra största ekologiska hoten. Framför allt är djurhållning och fiske helt drivande när det gäller förlust av biologisk mångfald och artutrotning. Såväl flera FN-organ, som miljö- och klimatforskare framhåller därför att det är absolut nödvändigt att snabbt och kraftigt minska animaliekonsumtionen.
Stockholm Resilience Centre har en modell som visar inom vilka områden vi människor lever hållbart, eller inom planetens gränser (se bilden ovan). Vi har redan gått över gränserna för vad planeten tål när det gäller övergödning, förlust av biologisk mångfald och global uppvärmning.
Vad vi äter har större påverkan på dessa tre områden än vad många tror. Flera FN-organ har därför den senaste tiden gått ut med varningar om att vi måste börja äta mer resurseffektivt för att undvika en global ekosystemkollaps och för att kunna mätta alla i framtiden. Lösningen är framför allt att äta längre ner i näringskedjan och byta animaliska livsmedel mot vegetabiliska. Det ger i sig stor positiv inverkan på miljön och skapar dessutom utrymme för mer hållbara jordbruksmetoder, stoppad skogsskövling och andra viktiga miljöåtgärder.
Information om Agenda 2030 och Globala målen
Här finns mer information om Agenda 2030, Globala målen och arbetet med Globala målen i Sverige och internationellt. Seminariet inleds med en introduktion av målen, varefter vi går igenom de problem och möjligheter vår produktion och konsumtion av mat skapar i arbetet med att nå målen.
Information om Agenda 2030 och Globala målen
Vetenskapen bakom seminariet
Här listas ett urval av övriga internationella och svenska vetenskapliga rapporter och policydokument, som utgör faktabasen för seminariet. Under seminariet sammanfattas det omfattande vetenskapliga underlaget på ett pedagogiskt och lättfattligt sätt och relateras till de Globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030.