Vegoval 2022: Valenkät om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

För att uppnå våra klimat- och miljömål behövs betydande förändringar i konsumtions- och produktionsmönster, inte minst när det gäller den mat vi äter. I grunden handlar det om att skapa en mer resurseffektiv kosthållning.

Forskningen visar tydligt att den viktigaste åtgärden för att åstadkomma en sådan kosthållning är en radikal minskning av konsumtionen av animalier. Forskningen visar också att omställningen behöver gå väldigt snabbt. För det fordras politisk styrning i olika former: reglering, prispåverkande mekanismer, information, folkbildning, o s v.

Inför valet den 11 september frågade vi därför partierna i riksdagen vad de gjort när det gäller hållbar mat och minskad köttkonsumtion under den senaste mandatperioden – och vad de vill inför nästa mandatperiod. Vi bad också klimatforskaren Annika Carlsson-Kanyama, en av de främsta experterna på området, analysera svaren och partiernas politik och ge några korta kommentarer till svaren.

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Analys av svaren
Sammanfattningsvis är det tydligt att allvaret i djurhållningens negativa miljöeffekter inte har gått fram i något parti. Även de partier som vill något i frågan verkar se det som en marginalfråga, när djurhållningen av forskningen framhålls som det absolut största hotet mot det globala ekosystemet.

Det sagt har Vänsterpartiet och Miljöpartiet tydligt bättre politik än de övriga partierna, där Vänsterpartiet tydligast uttrycker att de ser vikten av minskad köttkonsumtion. Även Socialdemokraterna uttrycker att klimatutmaningarna kräver att vi övergår till mer växtbaserad mat, men beskriver inte någon politik för att det ska ske.

Centerpartiet vill sätta mål om att utsläppen från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt samt att de nationella klimatmålen ska bli krav att beakta vid offentlig upphandling, vilket är positivt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har liknande förslag, men med uttalat fokus på att satsa på växtbaserad mat. Även om de inte är för styrmedel för minskad köttkonsumtion har även Liberalerna en hel del positiva ståndpunkter inom området hållbar mat, som de drivit under den gångna mandatperioden.

Övriga partier (och även Socialdemokraterna) är mest fokuserade på att stötta svenskt lantbruk med målet öka matproduktionen i Sverige, inklusive köttproduktionen. Detta är också den nationella livsmedelsstrategi alla riksdagspartier står bakom i ett nötskal. Samtidigt vill partierna inte göra något för att minska djurhållningen eller köttkonsumtionen, som idag ensam kräver väldigt mycket mer jordbruksmark än vi har i Sverige, vilket gör målet matematiskt omöjligt att nå.

De flesta partier försöker i sina svar få sin politik att verka bättre än den är. De kan fokusera på åtgärder med marginell nytta, för att få dem att framstå som viktiga och de kan uttrycka utgångspunkter som helt enkelt inte stämmer. Nedan adresserar vi några av de åtgärder och utgångspunkter av detta slag flera riksdagspartier uttrycker.

Matproduktionens klimatpåverkan
Djurhållningen är inte bara det största hotet mot världens biologiska mångfald, långt större än alla mänskliga aktiviteter sammanlagt. Djurhållningen utgör också den näst största källan till växthusgasutsläpp från mänskliga aktiviteter, efter användningen av fossil energi. Den är dock den huvudsakliga faktorn bakom skövling av naturliga ekosystem och därmed hämmandet av planetens förmåga att absorbera och lagra kol, så klimatpåverkan är mycket mer omfattande än bara utsläppen.

Det är naturligtvis bra att fasa ut fossila bränslen, men det har en ytterst marginell effekt på utsläppen från just matproduktion. Utsläppen från mat kommer nästan uteslutande direkt från idisslande djurs matsmältning (metan), gödselhantering (lustgas, metan), intensiv foderodling (lustgas) samt skövling och utdikning av naturliga ekosystem för att bereda mark för bete och foderodling (koldioxid). Endast i storleksordningen en tiotusendel av utsläppen kommer från användning av fossila bränslen för jordbruksmaskiner och transporter fram till butik sammanlagt.

Ökad matproduktion i Sverige
Vi använder redan mycket mer odlingsmark än vi har i Sverige, bara för det kött vi äter här. Totalt utnyttjar vi nästan dubbla Sveriges odlingsareal för vår matkonsumtion. Ökad andel konsumtion av svensk mat och ökad nettoexport kräver därför en betydligt mer resurseffektiv produktion, vilket endast kan uppnås genom drastiskt minskad djurhållning och köttkonsumtion.

Ekologisk odling
I Sverige och andra länder med subarktiskt/tempererat klimat kräver ekologisk odling generellt betydligt mer yta för att ge samma avkastning som konventionell odling. Med dagens konsumtion innebär mer ekologisk odling i Sverige därför bara att vi måste importera mer från andra länder. Vi flyttar miljöproblemen utomlands och orsakar en totalt större negativ miljöpåverkan. För att ekologisk odling ska kunna ge de positiva effekter den kan ge, behöver vi öka resurseffektiviteten i matproduktionen ytterligare – en effekt som bara minskad djurhållning och köttkonsumtion kan ge.

Djurhållning och biologisk mångfald
Djurhållningen är det stora hotet mot biologisk mångfald, såväl globalt som lokalt i Sverige. Det är mängden kött/animalier som är problemet; vi föder upp väldigt många fler djur än vad som är möjligt inom planetens gränser och urholkar därför hela tiden det planetära ekosystemet.

Nästan alla våtmarker i södra Sverige har dikats ut för att bereda plats för foderodling och bete, med katastrofala effekter på den biologiska mångfalden. Det intensiva foderjordbruket runt Östersjön har bland annat lett till omfattande bottendöd. Det har även urholkat den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och bidragit till radikalt minskade insektspopulationer, inklusive viktiga pollinerare. Svensk köttkonsumtion kräver som sagt dessutom enorma arealer i andra länder för bete och foderproduktion och bidrar till skövlingen av Amazonas och andra ekosystem med hög biologisk mångfald.

Trots detta vill flera partier göra gällande att djurhållning är positivt för biologisk mångfald. Det finns arter som bara kan leva på betade naturbetesmarker. Men om man optimerar för naturvård kan djur som betar på sådana marker endast ge en försumbar del av det kött vi äter idag – och mest miljöeffektivt är om de betande djuren inte används för köttproduktion alls. Bevarande av naturbetesmarker är helt enkelt inte ett giltigt argument för att upprätthålla vår extrema köttkonsumtion, eller för köttkonsumtion överhuvudtaget.

Mål måste åtföljas av politik för att möta målen
Om man faktiskt vill nå uppsatta klimat- och miljömål, så måste man driva en politik för detta. Att sätta upp eller ställa sig bakom mål, men sedan vägra styra mot dem, är inte seriöst.

Att styra konsumtionen
Vill man inte styra vad konsumenterna äter, ska man låta konsumenterna se produktionskostnaderna för kött och andra animalier på prislappen i affären. Subventionerna måste bort och miljö- och hälsoskatter som täcker samhällskostnaderna måste läggas till. Idag styr tyvärr samhället matkonsumtionen extremt hårt mot det mest ohållbara.

Vi skjuter in väldigt mycket skattemedel som subventioner till animalieproduktionen, speciellt mjölkproduktionen. Skattebetalarna står också för hela notan när det gäller ohälsokostnader från vår diet med extrema mängder animaliskt mättat fett och rött kött. Det animaliska mättade fettet är den största orsaken bakom hjärt-kärlsjukdomar och rött kött, speciellt processat kött, är en starkt bidragande orsak till flera cancerformer. Förutom det omfattande mänskliga lidandet denna ohälsa orsakar, skapar den enorma kostnader och förlorade intäkter för samhället: sjukvårdskostnader, medicinkostnader, produktionsbortfall p g a sjukskrivning, minskade skatteintäkter p g a sjukskrivning, utbetalningar från försäkringssystem, etc.

Konsekvenserna av att inte agera
Kostnaderna för de mycket allvarliga miljöproblem djurhållningen orsakar eller bidrar till, skjuter vi framför allt på kommande generationer. Kostnaderna för åtgärder och anpassning blir högre ju längre vi väntar – i den mån problemen ens går att åtgärda eller anpassa samhället till att leva med. Genom detta oansvariga agerande sätter vi inte bara våra barn i ett enormt skuldhål, utan vi äventyrar deras liv genom att undergräva deras förutsättningar för vatten- och matförsörjning.

Missa inte Vegofoum DIGITAL 26 & 27 maj!

Nästa vecka blir det Vegoforum 2020 DIGITAL och temat är Vego i skolan. Vi kör digitala lunchseminarier 26 och 27 maj. Det är gratis att delta – du hittar anmälningslänkar nedan!

Större andel växtbaserat i offentlig måltidsverksamhet ger minskat klimatavtryck direkt och lär oss om hållbar och klimatsmart mat, vilket är särskilt viktigt i skolor och förskolor.

Vego i skolan: teori och praktik
Den 26 maj får du matnyttig information från Livsmedelsverket och inspirerande tips från en skolkock som brinner för den växtbaserade skolmaten.

Vego i skolan: teori och praktik

Vego i skolan: så jobbar kostcheferna
Den 27 maj får du tips och inspiration från två kostchefer som jobbat framgångsrikt för hållbar skolmat med mer vego!

Vego i skolan: så jobbar kostcheferna

Ändrat datum för seminariet En klimatplan som håller?

Ändrat datum för seminariet En klimatplan som håller?

På grund av rådande läge har några av våra medverkande behövt lämna återbud till panelsamtalet, som skulle hållas 17 mars. Vi har därför i samråd med paneldeltagarna valt att istället genomföra ett helt webbsänt panelsamtal onsdagen den 15 april kl. 18–20.

Intresset för eventet har under de senaste dagarna växt stadigt, vilket så klart är fantastiskt! Vår förhoppning är att ännu fler följer sändningen om fyra veckor, så hjälp oss gärna att sprida eventet. För är det något som är klart i dessa tider av osäkerhet, så är det att klimatet inte kan vänta. Vi måste fortsätta vårt arbete med oförändrad kraft! Förutsättningar förändras och då gäller det bara att vi hittar nya former.

Vi tar också fasta på att samhället och miljontals aktörer av olika slag just nu agerar snabbt och resolut i en krissituation – det bådar gott för klimatomställningen.

Håll dig uppdaterad i facebookeventet. Vi ses på webben den 15:e april kl 18.00!

En klimatplan som håller?
Ett panelsamtal om regeringens klimatpolitiska handlingsplan

Innan årsskiftet presenterade regeringen Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan. Under maj och juni ska riksdagens utskott behandla regeringens förslag. Vilka styrkor och möjligheter ser klimatrörelsen med planen? Vilka förbättringsområden är nödvändiga för att planen ska svara mot aktuell klimatvetenskap, mot Parisavtalet och våra egna klimatmål? Är klimathandlingsplanen genomförbar?

Medverkande
Eva Svedling, statssekreterare för klimat- och miljöminister Isabella Lövin
Karin Bäckstrand, ledamot i Klimatpolitiska rådet
Johan Falk, huvudförfattare och initiativtagare till Exponential Roadmap
Ola Hansén, senior rådgivare hållbar energi och klimat WWF
Moderator: Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen

Tid och plats
15 april kl. 18.00–20.00

Livesändning
Eventet livesänds via Klimatriksdagens YouTube-kanal.

Facebook
Håll dig uppdaterad i facebookeventet

Kontakt
Vid eventuella frågor, kontakta projektsamordnare Linnea Steen via linnea.steen@klimatriksdagen.se

Arrangörer
Arrangörer

Relaterade inlägg
> Otillräckligt om maten i regeringens klimathandlingsplan
> Klimatpolitiska rådet sågar regeringens klimathandlingsplan när det gäller åtgärder för lantbruket

Workshop om Agenda 2030 och maten – anmäl dig gratis!

Vår workshop om Agenda 2030 och maten tar upp hur vad vi äter och hur vi producerar maten knyter an till FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Under våren blir det 5 tillfällen med workshoppen tillsammans med ABF: tre i Stockholm och två i Malmö. Anmäl dig till workshopparna i Malmö (14 mars och 18 april) och Stockholm (24 februari, 6 april och 15 juni) via länkarna nedan. Det är gratis att delta!

Malmö
Anmälningslänk 14 mars 2020
Anmälningslänk 18 april 2020

Stockholm
Anmälningslänk 24 februari 2020
Anmälningslänk 6 april 2020
Anmälningslänk 15 juni 2020

Workshoppen riktar sig främst mot ungdomar, men det finns inga åldersrestriktioner och det är bara kul om intresserade i alla åldrar dyker upp!

Idag äter vi på ett sätt som påverkar klimatet, miljön, hälsan samt rätten till mat och vatten på ett mycket negativt sätt. Med utgångspunkt i FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030 går vi under workshoppen igenom problemen, lösningarna och hur du själv kan engagera dig för hållbar mat.

Workshoppen baseras på vårt seminarium Agenda 2030 och maten, men är lite längre, vilket ger dig möjlighet att ställa frågor, diskutera och genom övningar komma fram till egna lösningar på hållbarhetsproblem relaterade till maten vi äter.

Mer info om seminariet Agenda 2030 och maten

Facebooksidan för Agenda 2030 och maten