Vegoval 2022: Valenkät om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

För att uppnå våra klimat- och miljömål behövs betydande förändringar i konsumtions- och produktionsmönster, inte minst när det gäller den mat vi äter. I grunden handlar det om att skapa en mer resurseffektiv kosthållning.

Forskningen visar tydligt att den viktigaste åtgärden för att åstadkomma en sådan kosthållning är en radikal minskning av konsumtionen av animalier. Forskningen visar också att omställningen behöver gå väldigt snabbt. För det fordras politisk styrning i olika former: reglering, prispåverkande mekanismer, information, folkbildning, o s v.

Inför valet den 11 september frågade vi därför partierna i riksdagen vad de gjort när det gäller hållbar mat och minskad köttkonsumtion under den senaste mandatperioden – och vad de vill inför nästa mandatperiod. Vi bad också klimatforskaren Annika Carlsson-Kanyama, en av de främsta experterna på området, analysera svaren och partiernas politik och ge några korta kommentarer till svaren.

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Analys av svaren
Sammanfattningsvis är det tydligt att allvaret i djurhållningens negativa miljöeffekter inte har gått fram i något parti. Även de partier som vill något i frågan verkar se det som en marginalfråga, när djurhållningen av forskningen framhålls som det absolut största hotet mot det globala ekosystemet.

Det sagt har Vänsterpartiet och Miljöpartiet tydligt bättre politik än de övriga partierna, där Vänsterpartiet tydligast uttrycker att de ser vikten av minskad köttkonsumtion. Även Socialdemokraterna uttrycker att klimatutmaningarna kräver att vi övergår till mer växtbaserad mat, men beskriver inte någon politik för att det ska ske.

Centerpartiet vill sätta mål om att utsläppen från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt samt att de nationella klimatmålen ska bli krav att beakta vid offentlig upphandling, vilket är positivt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har liknande förslag, men med uttalat fokus på att satsa på växtbaserad mat. Även om de inte är för styrmedel för minskad köttkonsumtion har även Liberalerna en hel del positiva ståndpunkter inom området hållbar mat, som de drivit under den gångna mandatperioden.

Övriga partier (och även Socialdemokraterna) är mest fokuserade på att stötta svenskt lantbruk med målet öka matproduktionen i Sverige, inklusive köttproduktionen. Detta är också den nationella livsmedelsstrategi alla riksdagspartier står bakom i ett nötskal. Samtidigt vill partierna inte göra något för att minska djurhållningen eller köttkonsumtionen, som idag ensam kräver väldigt mycket mer jordbruksmark än vi har i Sverige, vilket gör målet matematiskt omöjligt att nå.

De flesta partier försöker i sina svar få sin politik att verka bättre än den är. De kan fokusera på åtgärder med marginell nytta, för att få dem att framstå som viktiga och de kan uttrycka utgångspunkter som helt enkelt inte stämmer. Nedan adresserar vi några av de åtgärder och utgångspunkter av detta slag flera riksdagspartier uttrycker.

Matproduktionens klimatpåverkan
Djurhållningen är inte bara det största hotet mot världens biologiska mångfald, långt större än alla mänskliga aktiviteter sammanlagt. Djurhållningen utgör också den näst största källan till växthusgasutsläpp från mänskliga aktiviteter, efter användningen av fossil energi. Den är dock den huvudsakliga faktorn bakom skövling av naturliga ekosystem och därmed hämmandet av planetens förmåga att absorbera och lagra kol, så klimatpåverkan är mycket mer omfattande än bara utsläppen.

Det är naturligtvis bra att fasa ut fossila bränslen, men det har en ytterst marginell effekt på utsläppen från just matproduktion. Utsläppen från mat kommer nästan uteslutande direkt från idisslande djurs matsmältning (metan), gödselhantering (lustgas, metan), intensiv foderodling (lustgas) samt skövling och utdikning av naturliga ekosystem för att bereda mark för bete och foderodling (koldioxid). Endast i storleksordningen en tiotusendel av utsläppen kommer från användning av fossila bränslen för jordbruksmaskiner och transporter fram till butik sammanlagt.

Ökad matproduktion i Sverige
Vi använder redan mycket mer odlingsmark än vi har i Sverige, bara för det kött vi äter här. Totalt utnyttjar vi nästan dubbla Sveriges odlingsareal för vår matkonsumtion. Ökad andel konsumtion av svensk mat och ökad nettoexport kräver därför en betydligt mer resurseffektiv produktion, vilket endast kan uppnås genom drastiskt minskad djurhållning och köttkonsumtion.

Ekologisk odling
I Sverige och andra länder med subarktiskt/tempererat klimat kräver ekologisk odling generellt betydligt mer yta för att ge samma avkastning som konventionell odling. Med dagens konsumtion innebär mer ekologisk odling i Sverige därför bara att vi måste importera mer från andra länder. Vi flyttar miljöproblemen utomlands och orsakar en totalt större negativ miljöpåverkan. För att ekologisk odling ska kunna ge de positiva effekter den kan ge, behöver vi öka resurseffektiviteten i matproduktionen ytterligare – en effekt som bara minskad djurhållning och köttkonsumtion kan ge.

Djurhållning och biologisk mångfald
Djurhållningen är det stora hotet mot biologisk mångfald, såväl globalt som lokalt i Sverige. Det är mängden kött/animalier som är problemet; vi föder upp väldigt många fler djur än vad som är möjligt inom planetens gränser och urholkar därför hela tiden det planetära ekosystemet.

Nästan alla våtmarker i södra Sverige har dikats ut för att bereda plats för foderodling och bete, med katastrofala effekter på den biologiska mångfalden. Det intensiva foderjordbruket runt Östersjön har bland annat lett till omfattande bottendöd. Det har även urholkat den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och bidragit till radikalt minskade insektspopulationer, inklusive viktiga pollinerare. Svensk köttkonsumtion kräver som sagt dessutom enorma arealer i andra länder för bete och foderproduktion och bidrar till skövlingen av Amazonas och andra ekosystem med hög biologisk mångfald.

Trots detta vill flera partier göra gällande att djurhållning är positivt för biologisk mångfald. Det finns arter som bara kan leva på betade naturbetesmarker. Men om man optimerar för naturvård kan djur som betar på sådana marker endast ge en försumbar del av det kött vi äter idag – och mest miljöeffektivt är om de betande djuren inte används för köttproduktion alls. Bevarande av naturbetesmarker är helt enkelt inte ett giltigt argument för att upprätthålla vår extrema köttkonsumtion, eller för köttkonsumtion överhuvudtaget.

Mål måste åtföljas av politik för att möta målen
Om man faktiskt vill nå uppsatta klimat- och miljömål, så måste man driva en politik för detta. Att sätta upp eller ställa sig bakom mål, men sedan vägra styra mot dem, är inte seriöst.

Att styra konsumtionen
Vill man inte styra vad konsumenterna äter, ska man låta konsumenterna se produktionskostnaderna för kött och andra animalier på prislappen i affären. Subventionerna måste bort och miljö- och hälsoskatter som täcker samhällskostnaderna måste läggas till. Idag styr tyvärr samhället matkonsumtionen extremt hårt mot det mest ohållbara.

Vi skjuter in väldigt mycket skattemedel som subventioner till animalieproduktionen, speciellt mjölkproduktionen. Skattebetalarna står också för hela notan när det gäller ohälsokostnader från vår diet med extrema mängder animaliskt mättat fett och rött kött. Det animaliska mättade fettet är den största orsaken bakom hjärt-kärlsjukdomar och rött kött, speciellt processat kött, är en starkt bidragande orsak till flera cancerformer. Förutom det omfattande mänskliga lidandet denna ohälsa orsakar, skapar den enorma kostnader och förlorade intäkter för samhället: sjukvårdskostnader, medicinkostnader, produktionsbortfall p g a sjukskrivning, minskade skatteintäkter p g a sjukskrivning, utbetalningar från försäkringssystem, etc.

Konsekvenserna av att inte agera
Kostnaderna för de mycket allvarliga miljöproblem djurhållningen orsakar eller bidrar till, skjuter vi framför allt på kommande generationer. Kostnaderna för åtgärder och anpassning blir högre ju längre vi väntar – i den mån problemen ens går att åtgärda eller anpassa samhället till att leva med. Genom detta oansvariga agerande sätter vi inte bara våra barn i ett enormt skuldhål, utan vi äventyrar deras liv genom att undergräva deras förutsättningar för vatten- och matförsörjning.

Engagera dig för vegonorm i SMMI!

Den ­16 juni kl. 18–20 anordnar vi ett möte för dig som är eller vill bli aktiv i Svensk mat- och miljöinformations arbete för vegonorm och ett hållbart matsystem.

Tid och plats: 16 juni kl. 18–20 på Dynabyte, Torsgatan 26, Stockholm eller via Zoom.

Anmäl dig till det fysiska mötet genom att skicka ett mejl info@smmi.se eller för Zoomdeltagande här. Vi bjuder alla som anmäler sig till mötet på plats i Stockholm på mat!

­grafik
­
Tycker du också att omställningen går för långsamt?
Vi behöver bli fler som engagerar oss för ett hållbart livsmedelssystem, där vego är normen.

Kom och träffa Svensk mat- och miljöinformations styrelse och få information om hur du kan engagera dig i våra verksamheter: politisk påverkan och lobbying, opinionsbildning och debatt, föreläsningar, Vegoforum samt samarbeten med näringslivet och organisationer i Sverige och internationellt.

Har du egna idéer på aktiviteter som kan påskynda omställningen mot ett hållbart livsmedelssystem och behöver en organisation att arbeta genom? Ta då med dina idéer till mötet!

Anmälan
Vi bjuder på mat och behöver veta om du kommer på mötet, så att vi kan anpassa mängden mat. Anmäl dig genom att mejla till info@smmi.se!

Om du inte kan delta på plats i Stockholm finns möjlighet att delta digitalt via Zoom. Anmäl dig här för att delta via Zoom.

Läget är akut
Djurhållningen är det stora hotet mot framtidens matförsörjning. Den är den största eller en av de största bovarna bakom förlust av biologisk mångfald, förstörelse av jordbruksmark, förstörelse av sötvattenresurser, överanvändning av sötvattenresurser, luftföroreningar, försurning och klimatförändringar.

Läget är oerhört akut. Vi är inne i den sjätte massutrotningen av arter i jordens historia. Den här gången är det vi människor som står för utrotningen och djurhållningen är den drivande faktorn, mycket större än alla andra mänskliga aktiviteter sammanlagt. Vi har bara få år på oss att minska djurhållningen på ett väldigt radikalt sätt, om vi ska kunna undvika en global ekosystemkollaps.

Var med och snabba upp omställningen!
För att nå uppsatta klimat- och miljömål måste vi äta mer resurseffektivt och radikalt minska konsumtionen av animalier. Trots att det är oerhört bråttom går omställningen i Sverige i snigeltakt. Och internationellt ökar djurhållningen och köttkonsumtionen kraftigt.

Svensk mat- och miljöinformation snabbar på omställningen genom att bilda opinion och driva krav på politiska åtgärder som styr mot en hållbar matkonsumtion med vego som norm och hjälper konsumenter att göra hållbara val.

­Bjud in fler till mötet!
Använd gärna facebookeventet för att bjuda in alla du tror kan vara intresserade till detta evenemang på ett viktigt ämne!

Inför full moms på miljöskadlig och ohälsosam mat

Idag skriver vi på Aktuell hållbarhets opinionssida om ett enkelt sätt att uppmuntra konsumenter att äta hållbart och hälsosamt. Du kan även läsa artikeln nedan.

Resultat från konsumentundersökning om moms

Per-Anders Jande och Jonas Norberg, Svensk mat- och miljöinformation

Livsmedelssektorn spelar en nyckelroll i EU:s arbete för bättre miljö och hälsa. Därför förespråkar TAPP-koalitionen att momsen på de mest miljöbelastande och ohälsosamma livsmedlen höjs till normalnivån, samtidigt som momsen sänks för hållbara och hälsosamma livsmedel.

TAPP, True Animal Protein Price, är ett europeiskt nätverk av livsmedelsföretag och ideella organisationer, som tillsammans tagit fram ett förslag till hur EU:s livsmedelskonsumtion kan utvecklas i hållbar riktning, samtidigt som folkhälsan och jordbruket gynnas. Förslaget går i korthet ut på att inkludera så kallade externa kostnader för ohållbara och ohälsosamma livsmedel i priset till konsumenten. De stora externa kostnaderna är miljöförstöring från matproduktion och ohälsokostnader från matkonsumtion.

Matproduktionen är en av de största faktorerna bakom växthusgasutsläpp, förlust av biologisk mångfald, luftföroreningar och övergödning inom EU, men även i andra länder genom vår omfattande import. I Europa drabbas vi i hög grad av välfärdssjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och cancer, vilket till stor del hänger samman med att vi inte äter näringsriktigt. Lösningarna på båda dessa problem är densamma: att minska andelen kött, mejeriprodukter, andra animaliska livsmedel och raffinerat socker, samt att öka andelen frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel i vår kost.

Ett sätt att göra detta, som kan genomföras relativt snabbt, är att höja momsen på ohälsosam och ohållbar mat och sänka momsen på hälsosam och hållbar mat. Detta skulle leda till kraftigt sänkta samhällskostnader för miljöåtgärder och ohälsa och även generera totalt ökade momsintäkter på mat.

Konsumenterna kan, efter ändrad moms, hålla sina matkostnader på samma nivå genom att byta till mer hållbar och hälsosam mat – vilket är syftet med förslaget. Statistik över priskänsligheten för olika livsmedel tyder dock på att konsumenterna kommer att göra det i hög utsträckning, men inte fullt ut. TAPP:s förslag är att använda det momsöverskott som därmed uppstår för stöd till hållbarhetsinsatser inom jordbruket och för kompensation till låginkomstgrupper.

En opinionsundersökning från TAPP visar att en stor majoritet av konsumenterna i Frankrike, Tyskland och Nederländerna stöttar detta förslagspaket. Motsvarande opinionsundersökning har inte genomförts i Sverige, men SOM-institutet vid Göteborgs universitet har frågat svenskarna om stödet för klimatskatter på kött. Det visade sig att köttskatt har det största stödet bland svenskarna av alla nya skatter, efter ökade flygskatter.

Nyligen publicerades också en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet SLU om effekterna av klimatskatter på mat, där skatteintäkterna återförs till jordbruket för ekosystemtjänster. Studien visar att det svenska jordbruket vinner på ett sådant system. Flera svenska myndigheter, forskare och miljöorganisationer har lyft fram denna typ av skatteväxling eller bonus malus-system för mat som ett effektivt sätt att styra mot mer hållbar matkonsumtion.

Även EU:s jord till bord-strategi rekommenderar medlemsstaterna att använda skattesystemet för att uppmuntra konsumenterna att köpa mer hållbar och hälsosam mat. EU-kommissionen har föreslagit ett system med mer flexibla momsregler, där momsfrihet på fler varor blir möjligt. När nya momsregler antas, kan skatten användas ännu mer effektivt för att styra matkonsumtionen mot hållbarhet och hälsa.

Men det finns inget som hindrar Sverige att redan nu följa rekommendationerna i jord till bord-strategin. I dagsläget kan frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel få sänkt moms till dagens lägstanivå 6 procent. Kött, mejeriprodukter och andra animalier samt socker kan samtidigt få högsta moms på 25 procent. För sammansatta livsmedel behöver gränser tas fram, då vi endast har tre momsnivåer.

Vi hoppas att regeringen vill att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller att uppmuntra hållbar och hälsosam matkonsumtion och tar fram ett förslag på förändrade momssatser för att åstadkomma detta!

Per-Anders Jande
Svensk mat- och miljöinformation, medlem i TAPP Coalition

Jonas Norberg
Svensk mat- och miljöinformation, medlem i TAPP Coalition

Missa inte Vegofoum DIGITAL 26 & 27 maj!

Nästa vecka blir det Vegoforum 2020 DIGITAL och temat är Vego i skolan. Vi kör digitala lunchseminarier 26 och 27 maj. Det är gratis att delta – du hittar anmälningslänkar nedan!

Större andel växtbaserat i offentlig måltidsverksamhet ger minskat klimatavtryck direkt och lär oss om hållbar och klimatsmart mat, vilket är särskilt viktigt i skolor och förskolor.

Vego i skolan: teori och praktik
Den 26 maj får du matnyttig information från Livsmedelsverket och inspirerande tips från en skolkock som brinner för den växtbaserade skolmaten.

Vego i skolan: teori och praktik

Vego i skolan: så jobbar kostcheferna
Den 27 maj får du tips och inspiration från två kostchefer som jobbat framgångsrikt för hållbar skolmat med mer vego!

Vego i skolan: så jobbar kostcheferna

DIGITALT Medlemsmöte 2 juni

Engagera dig i Svensk mat- och miljöinfoirmation!

Detta möte är för medlemmar i Svensk mat- och miljöinformation – men även för dig som vill engagera dig i föreningen och kampanjen Vegonorm och Vegoforum. Mötet sker digitalt via Zoom. Anmäl dig här!.

Under mötet diskuterar vi följande aktiviteter:

  • Vego i skolan
  • Vegoparents
  • Vegoforum
  • Istället för Almedalsveckan
  • Politisk påverkan

Facebookevent

Välkommen!

Glöm inte att förnya ditt medlemskap för 2020!

Svensk mat- och miljöinformation behöver dig som medlem!

Autogiromedlemskap
Om du inte betalt medlemsavgiften för 2020 kan du bli autogiromedlem här. Med autogiromedlemskap dras medlemsavgiften om 100 kr i början av varje år och du behöver inte tänka på om du förnyat medlemskapet.

Medlemskap via Swish eller bankgiro
Du kan också förnya ditt medlemskap och betala med Swish eller via bankgiro här. Är du inte medlem sedan tidigare kan du anmäla medlemskap här och betala med Swish eller bankgiro här.

Bli månadsgivare!
Vi är tacksamma om du vill stötta Svensk mat- och miljöinformations arbete genom att bli månadsgivare.

Pengarna används för folkbildning, opinionsbildning och politisk påverkan för ett hållbart livsmedelssystem. Bland annat driver vi kampanjen Vegonorm, anordnar Vegoforum och kampanjar för att inkludera maten i klimatskattesystemet.

Du kan bli månadsgivare här eller i samband med att du tecknar autogiromedlemskap.

Årsmöte 26 april kl. 13-15

Missa inte Svensk mat- och miljöinformations årsmöte 26 april!

Svensk mat- och miljöinformations årsmöte sker söndagen den 26 april 2020 kl. 13.00–15.00 via Zoom.

Webbmöte via Zoom
Zoom är ett webbmötesverktyg, där du bara klickar på en länk och sedan kan delta i mötet med ljud och bild. Zoom fungerar på dator, plattor och telefoner och för alla operativsystem. Länken till Zoommötet får du som är medlem via mejl under veckan innan mötet. Se till att vara i tid!

Anmäl dig till årsmötet
Anmäl dig till mötet via kontakt@smmi.se, så att vi vet hur många och vilka som kommer. Anmäl dig så snart som möjligt.

Medlemskap krävs
För att lämna motioner och för att delta på årsmötet behöver du vara medlem i Svensk mat- och miljöinformation. Det innebär att du måste ha betalat medlemsavgiften för 2020.

Osäker på om du är medlem?
Är du osäker på om du är medlem, t ex för att du har tecknat ett femårsmedlemskap, hör av dig till oss via kontakt@smmi.se, så kollar vi om du är medlem i registret och meddelar dig huruvida du är medlem och när ditt medlemskap går ut.

Förnya medlemskap
Om du inte betalt medlemsavgiften för 2020 kan du bli autogiromedlem här eller förnya ditt medlemskap och betala med Swish eller via bankgiro här.

Varmt välkommen på årsmöte!
Svensk mat- och miljöinformations styrelse

Varför saknas maten i regeringens klimathandlingsplan?

Vid det webbsända seminarium om regeringens klimathandlingsplan som vi var med och arrangerade idag deltog Eva Svedling – Statssekreterare för klimat- och miljöminister Isabella Lövin, Karin Bäckstrand – Ledamot i Klimatpolitiska rådet, Johan Falk – Huvudförfattare och initiativtagare till Exponential Roadmap samt Ola Hansén – Senior rådgivare hållbar energi och klimat WWF. Moderator var Johanna Sandahl – Ordförande Naturskyddsföreningen.

En av de frågor som togs upp var jordbrukets och matens klimatpåverkan och varför det är så få konkreta förslag på det området i klimathandlingsplanen. Statssekreterare Eva Svedling förklarade det med att det var extra svårt att få till gemensamma förslag på detta område inom regeringen och i samtal med samarbetspartierna C och L. Även om det inte sas rakt ut antar vi att det handlar till stor del om kött och djurhållning, ett område där det finns mycket klimatförnekelse inom samtliga partierna, men främst hos C och S. Regeringen säger sig dock inte anse matens klimatpåverkan som oviktig, utan kommer att arbeta vidare med att ta fram förslag.

Karin Bäckstrand på Klimatpolitiska rådet flaggade samtidigt för att de kanske kommer att lyfta mat och jordbruk speciellt i sin nästa rapport. Det vore bra och resulterar sannolikt även i rekommendationer från rådet. När det gäller rekommendationer på transportområdet har regeringen lyssnat och vi får hoppas att de även kan lyssna på rekommendationer om jordbruk och mat, där det ju framför allt handlar om att vi mycket kraftigt behöver minska såväl köttkonsumtion som djurhållning.

Detta relaterar också starkt till krisberedskap och självförsörjning på mat, som är ett hett ämne just nu. Mer än 70 % av Sveriges åkermark och allra största delen av de jordbruksprodukter vi importerar är kött och foder. Sverige kan därför inte bli självförsörjande på mat, om vi inte mycket kraftigt sänker vår köttkonsumtion. Forskningen pekar också på att vi måste minska animaliekonsumtionen med nära 90 % för att kunna nå våra klimatmål.

Länk till webbinariets facebookevent.

Årsmöte 26 april 2020

Svensk mat- och miljöinformations årsmöte sker söndagen den 26 april 2020 kl. 13.00 via Zoom. Preliminär sluttid för mötet är 15.00, men kan komma att ändras efter motionstidens slut.

Webbmöte via Zoom
Zoom är ett webbmötesverktyg, där du bara klickar på en länk och sedan kan delta i mötet med ljud och bild. Zoom fungerar på dator, plattor och telefoner och för alla operativsystem. Länken till Zoommötet får du tillsammans med utskick inför årsmötet, där även motioner, styrelsens svar på motioner och propositioner finns med. Beroende på antalet motioner meddelar vi då också sluttid för mötet.

Anmäl dig till årsmötet
Anmäl dig till mötet via kontakt@smmi.se, så att vi vet hur många och vilka som kommer. Anmäl dig så snart som möjligt.

Motioner till årsmötet
Motioner till årsmötet skickas till kontakt@smmi.se senast 2 veckor innan årsmötesdatum, d v s senast 12 april.

Förslag till styrelse
Om du har förslag på ledamöter till Svensk mat- och miljöinformations styrelse kan du kontakta valberedaren Jonas Norberg på norberg@smmi.se med förslagen.

Medlemskap krävs
För att lämna motioner och för att delta på årsmötet behöver du vara medlem i Svensk mat- och miljöinformation. Det innebär att du måste ha betalat medlemsavgiften för 2020.

Osäker på om du är medlem?
Är du osäker på om du är medlem, t ex för att du har tecknat ett femårsmedlemskap, hör av dig till oss via kontakt@smmi.se, så kollar vi om du är medlem i registret och meddelar dig huruvida du är medlem och när ditt medlemskap går ut.

Förnya medlemskap
Om du inte betalt medlemsavgiften för 2020 kan du bli autogiromedlem här eller förnya ditt medlemskap och betala med Swish eller via bankgiro här.

Välkommen!