Studie visar: Höjd moms på animalier i EU behövs för miljön

En ny studie Pay as you eat dairy, eggs and meat utförd av CE Delft, en holländsk forsknings- och rådgivningsorganisation med fokus på hållbarhetsfrågor, föreslår höjning av momsen på animaliska produkter i EU-länderna för att internalisera de externa miljökostnaderna.

Produktion och konsumtion av animaliska produkter medför flera allvarliga miljöproblem, som global uppvärmning, övergödning av mark och vatten, utsläpp av ammoniak samt intensiv markanvändning som minskar den biologiska mångfalden.

Dessa effekter genererar ”externa kostnader” för samhället, eftersom de inte återspeglas i priset på animaliska produkter. De externa kostnaderna utgör den obetalda notan för konsumtionen av animaliska produkter.

Studien beräknade de externa miljökostnaderna för kött, kyckling, ägg och ost. Resultaten visar att de externa kostnaderna är betydande, med en variation från 0,34 euro per liter mjölk till över 10 euro per kilo nötkött.

För att överföra dessa miljökostnader till konsumenterna undersöktes tre politiska åtgärder:

  • Avskaffande av den lägre momssatsen på animaliska produkter
  • Införande av en punktskatt på animaliska produkter
  • Införande av ett utsläppshandelssystem för sektorn

Alla dessa åtgärder är juridiskt genomförbara och möjliga att implementera, enligt studien.

En enkel åtgärd som kan vidtas är att avskaffa den lägre momssatsen för animaliska produkter i EU-länderna. Flera länder, såsom Bulgarien, Danmark och de tre baltiska staterna, har redan infört högre momssatser på kött eller mejeriprodukter. Andra länder skulle kunna ta efter deras exempel. Genom att genomföra en sådan åtgärd förväntas konsumtionen minska med cirka 10 procent för nötkött och 8 procent för fjäderfä och fläsk.

Det bör dock noteras att en högre momssats för animaliska produkter inte fullständigt täcker de externa kostnaderna som är förknippade med köttkonsumtionen. För att hantera dessa kostnader bör ytterligare åtgärder övervägas som införande av punktskatter på animaliska produkter och implementering av ett utsläppshandelssystem för sektorn.

Minska miljöpåverkan från mat – ett webbseminarium med forskaren Joseph Poore

GRATIS högkvalitativt webbseminarium med forskaren Joseph Poore, chef för Oxford Martin Program on Food Sustainability Analytics, som delger resultat och svarar på frågor om sin forskning om hur man bäst kan minska den negativa miljöpåverkan från den globala livsmedelsproduktionen.

Syftet med detta webbseminarium är att ge publiken fakta som kan användas för att påverka politiker och miljöorganisationer att göra en snabb utfasningen av djurjordbruk till ett huvudfokus för deras miljöarbete.

Detta webbseminarium riktar sig till en internationell publik och arrangeras av Vegoforum/VegForum (Svensk mat- och miljöinformation) och Plant Based Treaty.

Nya nordiska näringsrekommendationernas huvudbudskap blir mer växtbaserat och mindre kött

Nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är Nordens mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om hur befolkningen bör äta för att må bra, utan att påverka miljön och klimatet i onödan. NNR blir sedan grunden för kommande kostråd i Sverige och de nordiska länderna. Nu välkomnar NNR-kommittén synpunkter på förslaget i en öppen remiss fram till 26 maj 2023.

Arbetet med de nordiska näringsrekommendationerna sker på uppdrag av Nordiska ministerrådet och uppdateras ungefär vart åttonde år. NNR-arbetet är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. De slutliga NNR presenteras i slutet av juni 2023.

– Forskningen är tydlig med att det bästa för klimat och miljö är att minska köttkonsumtionen och istället äta mer baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Det skulle också vara bäst för hälsan, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och Sveriges representant i NNR-arbetsgruppen.

Konsumtionen av rött kött och chark får maximalt vara 350 gram per vecka. Det kan jämföras med dagens svenska kostråd, där den individuella maxgränsen är satt till 500 gram rött kött och chark per vecka. Män som grupp äter i snitt nästan dubbelt så mycket kött som kvinnor, så för dem skulle det innebära en minskning med ungefär hälften jämfört med dagens konsumtion.

Läs mer här:
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/nya-nordiska-naringsrekommendationer-pa-remiss-mer-gront-och-mindre-kott-viktigaste-budskapet

Se föredrag om relationen mellan människa och djur ur perspektivet av de politiska ideologierna

Författaren Pelle Strindlund föreläser utifrån sin senaste bok och intervjuas sedan av Anne Casparsson.

I sin senaste bok Alla mot djuren: de politiska ideologierna och världens varelser undersöker djurrättsförfattaren Pelle Strindlund relationen mellan människa och djur ur perspektivet av de politiska ideologierna.

Evenemanget anordnas av Svensk mat- och miljöinformation, Ratatǫskr Research Group for Literary Animal Studies på Södertörns högskola, förlaget H:ström och studieförbundet NBV.

Filmning och redigering av Martin Smedjeback.

Betydligt grönare Matcirkel uppmuntrar till hållbara matvanor

Livsmedelsverket har tagit fram en grönare version av Matcirkeln, som också passar för veganer, för att uppmuntra till mer hållbara matvanor. I den nya versionen har de växtbaserade alternativen fått betydligt större plats än tidigare.

Matcirkeln består av sju grupper med livsmedel och varje grupp innehåller liknande näringsämnen. Tanken är att man varje dag ska äta något ur respektive grupp för att få en hälsosam variation i sina matvanor.

Den nya Matcirkeln har kompletterats med bland annat vego-drycker, nötter och fröer. Baljväxterna har fått en mycket mer framträdande roll eftersom de är livsmedel med egenskaper som gör att de passar in i flera grupper.

Läs mer här:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/mat-och-naring/fler-vaxtbaserade-alternativ-i-nya-gronare-matcirkeln

Vegoval 2022: Valenkät om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

För att uppnå våra klimat- och miljömål behövs betydande förändringar i konsumtions- och produktionsmönster, inte minst när det gäller den mat vi äter. I grunden handlar det om att skapa en mer resurseffektiv kosthållning.

Forskningen visar tydligt att den viktigaste åtgärden för att åstadkomma en sådan kosthållning är en radikal minskning av konsumtionen av animalier. Forskningen visar också att omställningen behöver gå väldigt snabbt. För det fordras politisk styrning i olika former: reglering, prispåverkande mekanismer, information, folkbildning, o s v.

Inför valet den 11 september frågade vi därför partierna i riksdagen vad de gjort när det gäller hållbar mat och minskad köttkonsumtion under den senaste mandatperioden – och vad de vill inför nästa mandatperiod. Vi bad också klimatforskaren Annika Carlsson-Kanyama, en av de främsta experterna på området, analysera svaren och partiernas politik och ge några korta kommentarer till svaren.

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Analys av svaren
Sammanfattningsvis är det tydligt att allvaret i djurhållningens negativa miljöeffekter inte har gått fram i något parti. Även de partier som vill något i frågan verkar se det som en marginalfråga, när djurhållningen av forskningen framhålls som det absolut största hotet mot det globala ekosystemet.

Det sagt har Vänsterpartiet och Miljöpartiet tydligt bättre politik än de övriga partierna, där Vänsterpartiet tydligast uttrycker att de ser vikten av minskad köttkonsumtion. Även Socialdemokraterna uttrycker att klimatutmaningarna kräver att vi övergår till mer växtbaserad mat, men beskriver inte någon politik för att det ska ske.

Centerpartiet vill sätta mål om att utsläppen från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt samt att de nationella klimatmålen ska bli krav att beakta vid offentlig upphandling, vilket är positivt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har liknande förslag, men med uttalat fokus på att satsa på växtbaserad mat. Även om de inte är för styrmedel för minskad köttkonsumtion har även Liberalerna en hel del positiva ståndpunkter inom området hållbar mat, som de drivit under den gångna mandatperioden.

Övriga partier (och även Socialdemokraterna) är mest fokuserade på att stötta svenskt lantbruk med målet öka matproduktionen i Sverige, inklusive köttproduktionen. Detta är också den nationella livsmedelsstrategi alla riksdagspartier står bakom i ett nötskal. Samtidigt vill partierna inte göra något för att minska djurhållningen eller köttkonsumtionen, som idag ensam kräver väldigt mycket mer jordbruksmark än vi har i Sverige, vilket gör målet matematiskt omöjligt att nå.

De flesta partier försöker i sina svar få sin politik att verka bättre än den är. De kan fokusera på åtgärder med marginell nytta, för att få dem att framstå som viktiga och de kan uttrycka utgångspunkter som helt enkelt inte stämmer. Nedan adresserar vi några av de åtgärder och utgångspunkter av detta slag flera riksdagspartier uttrycker.

Matproduktionens klimatpåverkan
Djurhållningen är inte bara det största hotet mot världens biologiska mångfald, långt större än alla mänskliga aktiviteter sammanlagt. Djurhållningen utgör också den näst största källan till växthusgasutsläpp från mänskliga aktiviteter, efter användningen av fossil energi. Den är dock den huvudsakliga faktorn bakom skövling av naturliga ekosystem och därmed hämmandet av planetens förmåga att absorbera och lagra kol, så klimatpåverkan är mycket mer omfattande än bara utsläppen.

Det är naturligtvis bra att fasa ut fossila bränslen, men det har en ytterst marginell effekt på utsläppen från just matproduktion. Utsläppen från mat kommer nästan uteslutande direkt från idisslande djurs matsmältning (metan), gödselhantering (lustgas, metan), intensiv foderodling (lustgas) samt skövling och utdikning av naturliga ekosystem för att bereda mark för bete och foderodling (koldioxid). Endast i storleksordningen en tiotusendel av utsläppen kommer från användning av fossila bränslen för jordbruksmaskiner och transporter fram till butik sammanlagt.

Ökad matproduktion i Sverige
Vi använder redan mycket mer odlingsmark än vi har i Sverige, bara för det kött vi äter här. Totalt utnyttjar vi nästan dubbla Sveriges odlingsareal för vår matkonsumtion. Ökad andel konsumtion av svensk mat och ökad nettoexport kräver därför en betydligt mer resurseffektiv produktion, vilket endast kan uppnås genom drastiskt minskad djurhållning och köttkonsumtion.

Ekologisk odling
I Sverige och andra länder med subarktiskt/tempererat klimat kräver ekologisk odling generellt betydligt mer yta för att ge samma avkastning som konventionell odling. Med dagens konsumtion innebär mer ekologisk odling i Sverige därför bara att vi måste importera mer från andra länder. Vi flyttar miljöproblemen utomlands och orsakar en totalt större negativ miljöpåverkan. För att ekologisk odling ska kunna ge de positiva effekter den kan ge, behöver vi öka resurseffektiviteten i matproduktionen ytterligare – en effekt som bara minskad djurhållning och köttkonsumtion kan ge.

Djurhållning och biologisk mångfald
Djurhållningen är det stora hotet mot biologisk mångfald, såväl globalt som lokalt i Sverige. Det är mängden kött/animalier som är problemet; vi föder upp väldigt många fler djur än vad som är möjligt inom planetens gränser och urholkar därför hela tiden det planetära ekosystemet.

Nästan alla våtmarker i södra Sverige har dikats ut för att bereda plats för foderodling och bete, med katastrofala effekter på den biologiska mångfalden. Det intensiva foderjordbruket runt Östersjön har bland annat lett till omfattande bottendöd. Det har även urholkat den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och bidragit till radikalt minskade insektspopulationer, inklusive viktiga pollinerare. Svensk köttkonsumtion kräver som sagt dessutom enorma arealer i andra länder för bete och foderproduktion och bidrar till skövlingen av Amazonas och andra ekosystem med hög biologisk mångfald.

Trots detta vill flera partier göra gällande att djurhållning är positivt för biologisk mångfald. Det finns arter som bara kan leva på betade naturbetesmarker. Men om man optimerar för naturvård kan djur som betar på sådana marker endast ge en försumbar del av det kött vi äter idag – och mest miljöeffektivt är om de betande djuren inte används för köttproduktion alls. Bevarande av naturbetesmarker är helt enkelt inte ett giltigt argument för att upprätthålla vår extrema köttkonsumtion, eller för köttkonsumtion överhuvudtaget.

Mål måste åtföljas av politik för att möta målen
Om man faktiskt vill nå uppsatta klimat- och miljömål, så måste man driva en politik för detta. Att sätta upp eller ställa sig bakom mål, men sedan vägra styra mot dem, är inte seriöst.

Att styra konsumtionen
Vill man inte styra vad konsumenterna äter, ska man låta konsumenterna se produktionskostnaderna för kött och andra animalier på prislappen i affären. Subventionerna måste bort och miljö- och hälsoskatter som täcker samhällskostnaderna måste läggas till. Idag styr tyvärr samhället matkonsumtionen extremt hårt mot det mest ohållbara.

Vi skjuter in väldigt mycket skattemedel som subventioner till animalieproduktionen, speciellt mjölkproduktionen. Skattebetalarna står också för hela notan när det gäller ohälsokostnader från vår diet med extrema mängder animaliskt mättat fett och rött kött. Det animaliska mättade fettet är den största orsaken bakom hjärt-kärlsjukdomar och rött kött, speciellt processat kött, är en starkt bidragande orsak till flera cancerformer. Förutom det omfattande mänskliga lidandet denna ohälsa orsakar, skapar den enorma kostnader och förlorade intäkter för samhället: sjukvårdskostnader, medicinkostnader, produktionsbortfall p g a sjukskrivning, minskade skatteintäkter p g a sjukskrivning, utbetalningar från försäkringssystem, etc.

Konsekvenserna av att inte agera
Kostnaderna för de mycket allvarliga miljöproblem djurhållningen orsakar eller bidrar till, skjuter vi framför allt på kommande generationer. Kostnaderna för åtgärder och anpassning blir högre ju längre vi väntar – i den mån problemen ens går att åtgärda eller anpassa samhället till att leva med. Genom detta oansvariga agerande sätter vi inte bara våra barn i ett enormt skuldhål, utan vi äventyrar deras liv genom att undergräva deras förutsättningar för vatten- och matförsörjning.

Ny rapport från Greenpeace: Så utformas en effektiv köttskatt

En studie från Greenpeace, Reform of the VAT rates for animal and plant products, visar hur en effektiv köttskatt kan utformas: Maximal moms på animalier i kombination med momsfri växtbaserad mat. Den klimatsmarta växtbaserade matkassen blir då billigare. Det gynnar dem med tunn plånbok samtidigt som växthusgasutsläppen minskar.

https://www.greenpeace.de/publikationen/Greenpeace_Analysis_of_VAT_rates_for_animal_and_plant_products.pdf

Engagera dig för vegonorm i SMMI!

Den ­16 juni kl. 18–20 anordnar vi ett möte för dig som är eller vill bli aktiv i Svensk mat- och miljöinformations arbete för vegonorm och ett hållbart matsystem.

Tid och plats: 16 juni kl. 18–20 på Dynabyte, Torsgatan 26, Stockholm eller via Zoom.

Anmäl dig till det fysiska mötet genom att skicka ett mejl info@smmi.se eller för Zoomdeltagande här. Vi bjuder alla som anmäler sig till mötet på plats i Stockholm på mat!

­grafik
­
Tycker du också att omställningen går för långsamt?
Vi behöver bli fler som engagerar oss för ett hållbart livsmedelssystem, där vego är normen.

Kom och träffa Svensk mat- och miljöinformations styrelse och få information om hur du kan engagera dig i våra verksamheter: politisk påverkan och lobbying, opinionsbildning och debatt, föreläsningar, Vegoforum samt samarbeten med näringslivet och organisationer i Sverige och internationellt.

Har du egna idéer på aktiviteter som kan påskynda omställningen mot ett hållbart livsmedelssystem och behöver en organisation att arbeta genom? Ta då med dina idéer till mötet!

Anmälan
Vi bjuder på mat och behöver veta om du kommer på mötet, så att vi kan anpassa mängden mat. Anmäl dig genom att mejla till info@smmi.se!

Om du inte kan delta på plats i Stockholm finns möjlighet att delta digitalt via Zoom. Anmäl dig här för att delta via Zoom.

Läget är akut
Djurhållningen är det stora hotet mot framtidens matförsörjning. Den är den största eller en av de största bovarna bakom förlust av biologisk mångfald, förstörelse av jordbruksmark, förstörelse av sötvattenresurser, överanvändning av sötvattenresurser, luftföroreningar, försurning och klimatförändringar.

Läget är oerhört akut. Vi är inne i den sjätte massutrotningen av arter i jordens historia. Den här gången är det vi människor som står för utrotningen och djurhållningen är den drivande faktorn, mycket större än alla andra mänskliga aktiviteter sammanlagt. Vi har bara få år på oss att minska djurhållningen på ett väldigt radikalt sätt, om vi ska kunna undvika en global ekosystemkollaps.

Var med och snabba upp omställningen!
För att nå uppsatta klimat- och miljömål måste vi äta mer resurseffektivt och radikalt minska konsumtionen av animalier. Trots att det är oerhört bråttom går omställningen i Sverige i snigeltakt. Och internationellt ökar djurhållningen och köttkonsumtionen kraftigt.

Svensk mat- och miljöinformation snabbar på omställningen genom att bilda opinion och driva krav på politiska åtgärder som styr mot en hållbar matkonsumtion med vego som norm och hjälper konsumenter att göra hållbara val.

­Bjud in fler till mötet!
Använd gärna facebookeventet för att bjuda in alla du tror kan vara intresserade till detta evenemang på ett viktigt ämne!

Se filmen MILKED och vår paneldiskussion om mjölk och politik

Nu kan du se det intressanta panelsamtalet om mjölk och politik som vi arrangerade 6 april 2022 på ABF-huset i Stockholm med anledning av att dokumentären MILKED haft världspremiär.

Medverkande: Chris Huriwai, huvudperson och producent för filmen MILKED (via videolänk); Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling; David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande för Läkare för framtiden; Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt; Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet och ordförande för riksdagens trafikutskott.
Samtalsledare: Anne Casparsson, etiker och skribent; Per-Anders Jande, ordförande för Svensk mat- och miljöinformation.

Se panelsamtalet här: https://youtu.be/CxBj239ZS1U

Filmen MILKED finns fritt tillgänglig, om du vill se den innan du ser på inspelningen av paneldiskussionen: https://youtu.be/MCwpsMtmMhM

Dokumentären MILKED hade världspremiär den 18 mars 2022 och handlar om mjölkindustrin. Filmen följer en ung aktivist, som går djupt in i mejerilandet och tar sig an jättarna i Nya Zeelands mäktigaste industri, avslöjar greenwashing och söker efter lösningar. Fokus för den efterföljande diskussionen var politiken bakom mjölken, i Sverige och internationellt. Panelen diskuterade såväl miljömässiga som hälsomässiga och djuretiska perspektiv på frågan samt politiska förslag som kan underlätta omställningen mot en mer resurseffektiv och kommersiellt lönsam jordbruksproduktion, med fokus på vegetabilier för humankonsumtion.