Vegoval 2022: Valenkät om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

För att uppnå våra klimat- och miljömål behövs betydande förändringar i konsumtions- och produktionsmönster, inte minst när det gäller den mat vi äter. I grunden handlar det om att skapa en mer resurseffektiv kosthållning.

Forskningen visar tydligt att den viktigaste åtgärden för att åstadkomma en sådan kosthållning är en radikal minskning av konsumtionen av animalier. Forskningen visar också att omställningen behöver gå väldigt snabbt. För det fordras politisk styrning i olika former: reglering, prispåverkande mekanismer, information, folkbildning, o s v.

Inför valet den 11 september frågade vi därför partierna i riksdagen vad de gjort när det gäller hållbar mat och minskad köttkonsumtion under den senaste mandatperioden – och vad de vill inför nästa mandatperiod. Vi bad också klimatforskaren Annika Carlsson-Kanyama, en av de främsta experterna på området, analysera svaren och partiernas politik och ge några korta kommentarer till svaren.

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Analys av svaren
Sammanfattningsvis är det tydligt att allvaret i djurhållningens negativa miljöeffekter inte har gått fram i något parti. Även de partier som vill något i frågan verkar se det som en marginalfråga, när djurhållningen av forskningen framhålls som det absolut största hotet mot det globala ekosystemet.

Det sagt har Vänsterpartiet och Miljöpartiet tydligt bättre politik än de övriga partierna, där Vänsterpartiet tydligast uttrycker att de ser vikten av minskad köttkonsumtion. Även Socialdemokraterna uttrycker att klimatutmaningarna kräver att vi övergår till mer växtbaserad mat, men beskriver inte någon politik för att det ska ske.

Centerpartiet vill sätta mål om att utsläppen från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt samt att de nationella klimatmålen ska bli krav att beakta vid offentlig upphandling, vilket är positivt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har liknande förslag, men med uttalat fokus på att satsa på växtbaserad mat. Även om de inte är för styrmedel för minskad köttkonsumtion har även Liberalerna en hel del positiva ståndpunkter inom området hållbar mat, som de drivit under den gångna mandatperioden.

Övriga partier (och även Socialdemokraterna) är mest fokuserade på att stötta svenskt lantbruk med målet öka matproduktionen i Sverige, inklusive köttproduktionen. Detta är också den nationella livsmedelsstrategi alla riksdagspartier står bakom i ett nötskal. Samtidigt vill partierna inte göra något för att minska djurhållningen eller köttkonsumtionen, som idag ensam kräver väldigt mycket mer jordbruksmark än vi har i Sverige, vilket gör målet matematiskt omöjligt att nå.

De flesta partier försöker i sina svar få sin politik att verka bättre än den är. De kan fokusera på åtgärder med marginell nytta, för att få dem att framstå som viktiga och de kan uttrycka utgångspunkter som helt enkelt inte stämmer. Nedan adresserar vi några av de åtgärder och utgångspunkter av detta slag flera riksdagspartier uttrycker.

Matproduktionens klimatpåverkan
Djurhållningen är inte bara det största hotet mot världens biologiska mångfald, långt större än alla mänskliga aktiviteter sammanlagt. Djurhållningen utgör också den näst största källan till växthusgasutsläpp från mänskliga aktiviteter, efter användningen av fossil energi. Den är dock den huvudsakliga faktorn bakom skövling av naturliga ekosystem och därmed hämmandet av planetens förmåga att absorbera och lagra kol, så klimatpåverkan är mycket mer omfattande än bara utsläppen.

Det är naturligtvis bra att fasa ut fossila bränslen, men det har en ytterst marginell effekt på utsläppen från just matproduktion. Utsläppen från mat kommer nästan uteslutande direkt från idisslande djurs matsmältning (metan), gödselhantering (lustgas, metan), intensiv foderodling (lustgas) samt skövling och utdikning av naturliga ekosystem för att bereda mark för bete och foderodling (koldioxid). Endast i storleksordningen en tiotusendel av utsläppen kommer från användning av fossila bränslen för jordbruksmaskiner och transporter fram till butik sammanlagt.

Ökad matproduktion i Sverige
Vi använder redan mycket mer odlingsmark än vi har i Sverige, bara för det kött vi äter här. Totalt utnyttjar vi nästan dubbla Sveriges odlingsareal för vår matkonsumtion. Ökad andel konsumtion av svensk mat och ökad nettoexport kräver därför en betydligt mer resurseffektiv produktion, vilket endast kan uppnås genom drastiskt minskad djurhållning och köttkonsumtion.

Ekologisk odling
I Sverige och andra länder med subarktiskt/tempererat klimat kräver ekologisk odling generellt betydligt mer yta för att ge samma avkastning som konventionell odling. Med dagens konsumtion innebär mer ekologisk odling i Sverige därför bara att vi måste importera mer från andra länder. Vi flyttar miljöproblemen utomlands och orsakar en totalt större negativ miljöpåverkan. För att ekologisk odling ska kunna ge de positiva effekter den kan ge, behöver vi öka resurseffektiviteten i matproduktionen ytterligare – en effekt som bara minskad djurhållning och köttkonsumtion kan ge.

Djurhållning och biologisk mångfald
Djurhållningen är det stora hotet mot biologisk mångfald, såväl globalt som lokalt i Sverige. Det är mängden kött/animalier som är problemet; vi föder upp väldigt många fler djur än vad som är möjligt inom planetens gränser och urholkar därför hela tiden det planetära ekosystemet.

Nästan alla våtmarker i södra Sverige har dikats ut för att bereda plats för foderodling och bete, med katastrofala effekter på den biologiska mångfalden. Det intensiva foderjordbruket runt Östersjön har bland annat lett till omfattande bottendöd. Det har även urholkat den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och bidragit till radikalt minskade insektspopulationer, inklusive viktiga pollinerare. Svensk köttkonsumtion kräver som sagt dessutom enorma arealer i andra länder för bete och foderproduktion och bidrar till skövlingen av Amazonas och andra ekosystem med hög biologisk mångfald.

Trots detta vill flera partier göra gällande att djurhållning är positivt för biologisk mångfald. Det finns arter som bara kan leva på betade naturbetesmarker. Men om man optimerar för naturvård kan djur som betar på sådana marker endast ge en försumbar del av det kött vi äter idag – och mest miljöeffektivt är om de betande djuren inte används för köttproduktion alls. Bevarande av naturbetesmarker är helt enkelt inte ett giltigt argument för att upprätthålla vår extrema köttkonsumtion, eller för köttkonsumtion överhuvudtaget.

Mål måste åtföljas av politik för att möta målen
Om man faktiskt vill nå uppsatta klimat- och miljömål, så måste man driva en politik för detta. Att sätta upp eller ställa sig bakom mål, men sedan vägra styra mot dem, är inte seriöst.

Att styra konsumtionen
Vill man inte styra vad konsumenterna äter, ska man låta konsumenterna se produktionskostnaderna för kött och andra animalier på prislappen i affären. Subventionerna måste bort och miljö- och hälsoskatter som täcker samhällskostnaderna måste läggas till. Idag styr tyvärr samhället matkonsumtionen extremt hårt mot det mest ohållbara.

Vi skjuter in väldigt mycket skattemedel som subventioner till animalieproduktionen, speciellt mjölkproduktionen. Skattebetalarna står också för hela notan när det gäller ohälsokostnader från vår diet med extrema mängder animaliskt mättat fett och rött kött. Det animaliska mättade fettet är den största orsaken bakom hjärt-kärlsjukdomar och rött kött, speciellt processat kött, är en starkt bidragande orsak till flera cancerformer. Förutom det omfattande mänskliga lidandet denna ohälsa orsakar, skapar den enorma kostnader och förlorade intäkter för samhället: sjukvårdskostnader, medicinkostnader, produktionsbortfall p g a sjukskrivning, minskade skatteintäkter p g a sjukskrivning, utbetalningar från försäkringssystem, etc.

Konsekvenserna av att inte agera
Kostnaderna för de mycket allvarliga miljöproblem djurhållningen orsakar eller bidrar till, skjuter vi framför allt på kommande generationer. Kostnaderna för åtgärder och anpassning blir högre ju längre vi väntar – i den mån problemen ens går att åtgärda eller anpassa samhället till att leva med. Genom detta oansvariga agerande sätter vi inte bara våra barn i ett enormt skuldhål, utan vi äventyrar deras liv genom att undergräva deras förutsättningar för vatten- och matförsörjning.

Ny rapport från Greenpeace: Så utformas en effektiv köttskatt

En studie från Greenpeace, Reform of the VAT rates for animal and plant products, visar hur en effektiv köttskatt kan utformas: Maximal moms på animalier i kombination med momsfri växtbaserad mat. Den klimatsmarta växtbaserade matkassen blir då billigare. Det gynnar dem med tunn plånbok samtidigt som växthusgasutsläppen minskar.

https://www.greenpeace.de/publikationen/Greenpeace_Analysis_of_VAT_rates_for_animal_and_plant_products.pdf

Engagera dig för vegonorm i SMMI!

Den ­16 juni kl. 18–20 anordnar vi ett möte för dig som är eller vill bli aktiv i Svensk mat- och miljöinformations arbete för vegonorm och ett hållbart matsystem.

Tid och plats: 16 juni kl. 18–20 på Dynabyte, Torsgatan 26, Stockholm eller via Zoom.

Anmäl dig till det fysiska mötet genom att skicka ett mejl info@smmi.se eller för Zoomdeltagande här. Vi bjuder alla som anmäler sig till mötet på plats i Stockholm på mat!

­grafik
­
Tycker du också att omställningen går för långsamt?
Vi behöver bli fler som engagerar oss för ett hållbart livsmedelssystem, där vego är normen.

Kom och träffa Svensk mat- och miljöinformations styrelse och få information om hur du kan engagera dig i våra verksamheter: politisk påverkan och lobbying, opinionsbildning och debatt, föreläsningar, Vegoforum samt samarbeten med näringslivet och organisationer i Sverige och internationellt.

Har du egna idéer på aktiviteter som kan påskynda omställningen mot ett hållbart livsmedelssystem och behöver en organisation att arbeta genom? Ta då med dina idéer till mötet!

Anmälan
Vi bjuder på mat och behöver veta om du kommer på mötet, så att vi kan anpassa mängden mat. Anmäl dig genom att mejla till info@smmi.se!

Om du inte kan delta på plats i Stockholm finns möjlighet att delta digitalt via Zoom. Anmäl dig här för att delta via Zoom.

Läget är akut
Djurhållningen är det stora hotet mot framtidens matförsörjning. Den är den största eller en av de största bovarna bakom förlust av biologisk mångfald, förstörelse av jordbruksmark, förstörelse av sötvattenresurser, överanvändning av sötvattenresurser, luftföroreningar, försurning och klimatförändringar.

Läget är oerhört akut. Vi är inne i den sjätte massutrotningen av arter i jordens historia. Den här gången är det vi människor som står för utrotningen och djurhållningen är den drivande faktorn, mycket större än alla andra mänskliga aktiviteter sammanlagt. Vi har bara få år på oss att minska djurhållningen på ett väldigt radikalt sätt, om vi ska kunna undvika en global ekosystemkollaps.

Var med och snabba upp omställningen!
För att nå uppsatta klimat- och miljömål måste vi äta mer resurseffektivt och radikalt minska konsumtionen av animalier. Trots att det är oerhört bråttom går omställningen i Sverige i snigeltakt. Och internationellt ökar djurhållningen och köttkonsumtionen kraftigt.

Svensk mat- och miljöinformation snabbar på omställningen genom att bilda opinion och driva krav på politiska åtgärder som styr mot en hållbar matkonsumtion med vego som norm och hjälper konsumenter att göra hållbara val.

­Bjud in fler till mötet!
Använd gärna facebookeventet för att bjuda in alla du tror kan vara intresserade till detta evenemang på ett viktigt ämne!

Se filmen MILKED och vår paneldiskussion om mjölk och politik

Nu kan du se det intressanta panelsamtalet om mjölk och politik som vi arrangerade 6 april 2022 på ABF-huset i Stockholm med anledning av att dokumentären MILKED haft världspremiär.

Medverkande: Chris Huriwai, huvudperson och producent för filmen MILKED (via videolänk); Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling; David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande för Läkare för framtiden; Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt; Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet och ordförande för riksdagens trafikutskott.
Samtalsledare: Anne Casparsson, etiker och skribent; Per-Anders Jande, ordförande för Svensk mat- och miljöinformation.

Se panelsamtalet här: https://youtu.be/CxBj239ZS1U

Filmen MILKED finns fritt tillgänglig, om du vill se den innan du ser på inspelningen av paneldiskussionen: https://youtu.be/MCwpsMtmMhM

Dokumentären MILKED hade världspremiär den 18 mars 2022 och handlar om mjölkindustrin. Filmen följer en ung aktivist, som går djupt in i mejerilandet och tar sig an jättarna i Nya Zeelands mäktigaste industri, avslöjar greenwashing och söker efter lösningar. Fokus för den efterföljande diskussionen var politiken bakom mjölken, i Sverige och internationellt. Panelen diskuterade såväl miljömässiga som hälsomässiga och djuretiska perspektiv på frågan samt politiska förslag som kan underlätta omställningen mot en mer resurseffektiv och kommersiellt lönsam jordbruksproduktion, med fokus på vegetabilier för humankonsumtion.

Se vårt panelsamtal om mjölk och politik efter visningen av dokumentären COW

Detta panelsamtal ägde rum på Zita Folkets Bio i Stockholm den 20 april 2022, efter en visning av dokumentären COW, regisserad av den prisbelönta Andrea Arnold. COW är en gripande film, som följer mjölkkon Luma på en gård i England under 4 år och visar kornas verkliga vardag inom mjölkproduktionen.

I panelen ingick: Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt, expert på djurs beteende och behov och Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet och ordförande för riksdagens trafikutskott, med mångårigt engagemang för djur och miljö.

Samtalsledare var Per-Anders Jande, ordförande för Svensk mat- och miljöinformation, och Anne Casparsson, etiker, skribent och en av personerna bakom plattformen The Art of Compassion.

Se panelsamtalet här: https://youtu.be/N5dX_5AMGiY

Under paneldiskussionen diskuterades den djuretiska aspekten av mjölkproduktion och mjölkkornas situation, men även mjölkens stora negativa miljöpåverkan. Diskussionen kopplades tydligt till politikens roll: djurskyddslagstiftning i teori och praktik, åtgärder för minskad djurhållning för klimat och miljö, subventionssystem, med mera. Fokus låg på potentiella lösningar och vägar framåt: hur kan vi skapa ett djurvänligt samhälle och en hållbar livsmedelsproduktion – vilka politiska åtgärder behövs och hur kan ideella organisationer och engagerade personer hjälpa till att bilda opinion?

Naturskyddsföreningens rapport “En grön skattereform” visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent

Naturskyddsföreningen har lanserat rapporten “En grön skattereform” som visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent. Klimatskadliga utsläpp, naturresursuttag, resursförbrukning och föroreningar måste beskattas hårdare medan miljö- och klimatskadliga subventioner ska bort.

Läs rapporten här: https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2022/04/26132520/31527_ae9aa4aab3865e8.pdf

Vi håller med Naturskyddsföreningen om att det är dags att fasa ut undantagen för koldioxidskatt. Men i ljuset av hur omfattande djurhållningens negativa miljöpåverkan är, behöver vikten av att de enorma växthusgasutsläppen från från livsmedelssektorn prissätts lyftas fram och sättas i centrum för diskussionen om en grön skattereform.

FN:s klimatpanel: Växtbaserat skifte nödvändigt för att rädda miljontals liv

Massutrotning, sjukdomar, extremväder, svält och ekosystemkollaps – det är den framtid som väntar i en allt varmare planet. Budskapet kommer från ett läckt utkast från IPCC:s kommande jätterapport om klimatet som ska publiceras i början av nästa år. För att möta krisen krävs en omställning på alla samhällsnivåer, inte minst vad gäller dagens ohållbara matsystem.

De läckta dokumenten som nyhetsbyrån AFP tagit del av hör till en 4 000 sidor lång rapport – den mest omfattande av sitt slag – om klimatförändringarna och dess påverkan på livet på jorden. Budskapet är tydligt: även om vi lyckas med konststycket att drastiskt minska utsläppen och tämja upphettningen – står vi inför en svår framtid.

Vi ser redan nu hur klimatkrisen påverkar livet på jorden; korallreven förstörs, brandsäsongen blir allt längre i känsliga områden och skördarna blir allt mindre som en följd av längre torrperioder. Klimatkrisen står för en tredjedel av världens värmerelaterade dödsfall. Rapporten konstaterar hur djupt orättvist dessa konsekvenser slår – de som bidragit minst till utsläppen får ta den största smällen.

Om nuvarande trend fortsätter, kommer jorden vara 3 grader varmare vid nästa sekelskifte, långt högre än Parisavtalets mål om “väl under 2 grader”. Vi står dessutom inför en mängd “tipping points” – händelser som kommer leda till katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser för livet på jorden. Amazonas förvandling från regnskog till savann är en sådan, massiva utsläpp från den sibiriska permafrosten en annan.

Växtbaserat räddar liv

Förutom rena anpassningsåtgärder, uppmanar IPCC-rapportens författare till ett omvälvande samhällsskifte för att förhindra att de värsta prognoserna blir verklighet.

Vi behöver genomgripande förändringar på processer och beteenden på alla nivåer: På individnivå, samhällsnivå, i näringslivet, våra institutioner och regeringar. Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera, står det i utkastet.

En betydande del av detta handlar om matsystemet, som vi vet orsakar mellan en femtedel och en tredjedel av utsläppen, och driver på massutrotningen av arter runt om i världen. Genom att halvera vår konsumtion av rött kött och fördubbla vårt intag av frukt, nötter och grönsaker kan vi minska de matrelaterade koldioxidutsläppen med 70 procent och rädda 11 miljoner liv fram till 2030.

Det är inte första gången FN:s klimatpanel IPCC förordar ett skifte mot mer växtbaserat. I rapporten “Climate Change and Land” från 2019 skriver de att minskad köttkonsumtion – framförallt i rika länder – är nödvändigt för att möta klimatkrisen, och rekommenderar makthavare att ta beslut i den riktningen.

Vi vill inte säga åt folk vad de ska äta, men det vore bra både för klimatet och vår egen hälsa, om människor i rika länder började äta mindre kött, och om politiken kunde skapa rätt förutsättningar för det, säger Hans-Otto Pörtner, en av forskarna bakom klimatpanelens rapport.

Ett skifte mot mer växtbaserat skulle frigöra miljontals kvadratkilometer mark och minska de globala utsläppen med upp till 8 miljarder ton CO2e per år, jämfört med “business as usual”.

 

 

Läs mer:

IPCC Special Report on Climate Change and Land: https://www.nature.com/articles/d41586-019-02409-7

Our World in Data: Siffror och statistik kring köttproduktion https://ourworldindata.org/meat-production

EAT-Lancet-kommissionen för maten, planeten och hälsa

Eat-Lancet Commission on Food, Planet and Health

Rapporten “Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden” visar att klimatskatt på mat kan vara mycket effektivt

Rapporten “Refunding of a climate tax on food consumption in Sweden” från Sveriges lantbruksuniversitet SLU visar att en koldioxidskatt på mat, där skatteintäkterna återförs till jordbruket för ekosystemtjänster kan vara mycket effektiv. Används intäkterna till att återställa och anlägga nya våtmarker samt bevara naturbetesmarker så kan växthusgasutsläppen från svensk konsumtion av mat mer än halveras. Studien visar att det svenska jordbruket vinner på ett sådant system. Flera svenska myndigheter, forskare och miljöorganisationer har lyft fram denna typ av skatteväxling eller bonus malus-system för mat som ett effektivt sätt att styra mot mer hållbar matkonsumtion.

Läs rapporten här: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S030691922030227X

Inför full moms på miljöskadlig och ohälsosam mat

Idag skriver vi på Aktuell hållbarhets opinionssida om ett enkelt sätt att uppmuntra konsumenter att äta hållbart och hälsosamt. Du kan även läsa artikeln nedan.

Resultat från konsumentundersökning om moms

Per-Anders Jande och Jonas Norberg, Svensk mat- och miljöinformation

Livsmedelssektorn spelar en nyckelroll i EU:s arbete för bättre miljö och hälsa. Därför förespråkar TAPP-koalitionen att momsen på de mest miljöbelastande och ohälsosamma livsmedlen höjs till normalnivån, samtidigt som momsen sänks för hållbara och hälsosamma livsmedel.

TAPP, True Animal Protein Price, är ett europeiskt nätverk av livsmedelsföretag och ideella organisationer, som tillsammans tagit fram ett förslag till hur EU:s livsmedelskonsumtion kan utvecklas i hållbar riktning, samtidigt som folkhälsan och jordbruket gynnas. Förslaget går i korthet ut på att inkludera så kallade externa kostnader för ohållbara och ohälsosamma livsmedel i priset till konsumenten. De stora externa kostnaderna är miljöförstöring från matproduktion och ohälsokostnader från matkonsumtion.

Matproduktionen är en av de största faktorerna bakom växthusgasutsläpp, förlust av biologisk mångfald, luftföroreningar och övergödning inom EU, men även i andra länder genom vår omfattande import. I Europa drabbas vi i hög grad av välfärdssjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och cancer, vilket till stor del hänger samman med att vi inte äter näringsriktigt. Lösningarna på båda dessa problem är densamma: att minska andelen kött, mejeriprodukter, andra animaliska livsmedel och raffinerat socker, samt att öka andelen frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel i vår kost.

Ett sätt att göra detta, som kan genomföras relativt snabbt, är att höja momsen på ohälsosam och ohållbar mat och sänka momsen på hälsosam och hållbar mat. Detta skulle leda till kraftigt sänkta samhällskostnader för miljöåtgärder och ohälsa och även generera totalt ökade momsintäkter på mat.

Konsumenterna kan, efter ändrad moms, hålla sina matkostnader på samma nivå genom att byta till mer hållbar och hälsosam mat – vilket är syftet med förslaget. Statistik över priskänsligheten för olika livsmedel tyder dock på att konsumenterna kommer att göra det i hög utsträckning, men inte fullt ut. TAPP:s förslag är att använda det momsöverskott som därmed uppstår för stöd till hållbarhetsinsatser inom jordbruket och för kompensation till låginkomstgrupper.

En opinionsundersökning från TAPP visar att en stor majoritet av konsumenterna i Frankrike, Tyskland och Nederländerna stöttar detta förslagspaket. Motsvarande opinionsundersökning har inte genomförts i Sverige, men SOM-institutet vid Göteborgs universitet har frågat svenskarna om stödet för klimatskatter på kött. Det visade sig att köttskatt har det största stödet bland svenskarna av alla nya skatter, efter ökade flygskatter.

Nyligen publicerades också en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet SLU om effekterna av klimatskatter på mat, där skatteintäkterna återförs till jordbruket för ekosystemtjänster. Studien visar att det svenska jordbruket vinner på ett sådant system. Flera svenska myndigheter, forskare och miljöorganisationer har lyft fram denna typ av skatteväxling eller bonus malus-system för mat som ett effektivt sätt att styra mot mer hållbar matkonsumtion.

Även EU:s jord till bord-strategi rekommenderar medlemsstaterna att använda skattesystemet för att uppmuntra konsumenterna att köpa mer hållbar och hälsosam mat. EU-kommissionen har föreslagit ett system med mer flexibla momsregler, där momsfrihet på fler varor blir möjligt. När nya momsregler antas, kan skatten användas ännu mer effektivt för att styra matkonsumtionen mot hållbarhet och hälsa.

Men det finns inget som hindrar Sverige att redan nu följa rekommendationerna i jord till bord-strategin. I dagsläget kan frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel få sänkt moms till dagens lägstanivå 6 procent. Kött, mejeriprodukter och andra animalier samt socker kan samtidigt få högsta moms på 25 procent. För sammansatta livsmedel behöver gränser tas fram, då vi endast har tre momsnivåer.

Vi hoppas att regeringen vill att Sverige ska bli ett föregångsland när det gäller att uppmuntra hållbar och hälsosam matkonsumtion och tar fram ett förslag på förändrade momssatser för att åstadkomma detta!

Per-Anders Jande
Svensk mat- och miljöinformation, medlem i TAPP Coalition

Jonas Norberg
Svensk mat- och miljöinformation, medlem i TAPP Coalition