Nordiska ministerrådet: Inför köttskatt, sockerskatt och subventioner för frukt och grönt i Norden

Nordiska ministerrådets nya rapport “Policy tools for sustainable and healthy eating: Enabling a food transition in the Nordic countries” analyserar skillnaden mellan de rådande nordiska dieterna och de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) 2023.

Rapporten betonar vikten av att införa policyinstrument för att styra matmiljön mot beteendeförändring och främja hälsosammare, mer växtbaserade och hållbara kostvanor. Den förespråkar en mångfacetterad policyansats som bland annat omfattar:

  • Att de nordiska länderna blir föregångare med reglerande styrmedel som socker- och köttskatt samt subventioner för mer hälsosam och hållbar mat som grönsaker och frukt.
    Forskning visar att denna typ av åtgärder påverkar människors val. Genom att tillsammans i Norden ta ytterligare steg för att undersöka och utveckla dessa åtgärder kan större allmän acceptans och stöd skapas. Detta skulle också minska risken för att gränsöverskridande shopping sker på ett sätt som skadar den inhemska produktionen.
  • Att policyn förbättras för offentlig upphandling och utbildning i matlagning. Öka efterfrågan på hälsosam och hållbar mat, samtidigt som de nordiska medborgarna blir mer bekanta med bättre matval. Denna strategi syftar till att utnyttja den offentliga sektorns köpkraft för att åstadkomma betydande förändringar i livsmedelsproduktion och konsumtion. Detta ska säkerställa ökad tillgång till näringsrik mat i utbildningsmiljöer. Dessutom betonas här vikten av att förbättra kockarnas kulinariska färdigheter i offentliga kök.
  • Att utveckla en gemensam nordisk klimatmärkning för livsmedel – som bygger Nyckelhålsmärkningen och de nordiska näringsrekommendationerna. De nordiska länderna kan gemensamt gå vidare med en nordisk klimatmärkning för livsmedel, med inspiration hämtad från dess utveckling i Danmark. Detta tillvägagångssätt speglar etableringen av Nyckelhålsmärkningen i de nordiska länderna, som föddes i Sverige innan den antogs av Norge, Danmark och Island. Att inrätta en nordisk arbetsgrupp för att driva detta initiativ vidare, med den danska modellen som grund, skulle vara fördelaktigt för en utbredd användning i hela Norden.
  • Att utforma gemensamma nordiska strategier och riktlinjer för att minska marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel. Många företag verkar i alla nordiska länder. Att hitta gemensam grund och utveckla enhetliga strategier skulle kunna underlätta en smidig övergång mot en mer integrerad och hållbar nordisk livsmedelsframtid.

Danska regeringens klimatråd föreslår en köttskatt

För att nå både nationella och globala klimatmål vill klimarådet i Danmark införa en avgift på kött direkt i butikerna. Denna köttskatt, som föreslås komplettera den CO2-skatt för jordbruket som förhoppningsvis snart införs, kan få stora effekter på konsumentpriserna. Enligt klimatrådets ordförande Peter Møllgaard kan 500 gram nötkött bli ”betydligt dyrare” än 5 danska kronor extra om köttskatten blir verklighet.

Tre modeller för CO2-skatt på jordbruket
I tabellen nedan presenteras de tre modellerna för hur en CO2-skatt skulle kunna införas för jordbruket. Skatten kommer att göra det dyrare för bönder att producera till exempel mjölk och kött, vilket i sin tur kommer att leda till högre priser i butikerna, även utan en specifik köttskatt.

Produkt Modell 1 Modell 2 Modell 3
500 g nötfärs 4,50 DDK 1,90-2,30 DDK 0,90-1,30 DDK
500 g grisfärs 0,60 DDK 0,30 DDK 0,20 DDK
1 liter mjölk 0,60 DDK 0,30 DDK 0,20 DDK

DDK=danska kronor

Läs mer om den danska köttskatten här:
https://www.dr.dk/nyheder/politik/regeringens-klimaraadgiver-gaar-imod-ekspertgruppe-afgift-skal-ogsaa-lande-i

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket föreslår mål för hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket presenterar ambitiösa mål för en mer hälsosam och hållbar matkultur i Sverige. Deras vision inkluderar en betydande ökning av växtbaserade livsmedel på våra tallrikar, samtidigt som köttkonsumtionen bör minska radikalt.

Dagens matvanor är ohållbara och leder till ökad risk för:

  • Diabetes
  • Fetma
  • Hjärt- och kärlsjukdomar
  • Cancer

Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter. Samhällskostnaden för fetma beräknas till 125 miljarder kronor per år. Livsmedelskonsumtionen påverkar också miljön negativt och står för en femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp.

Förslagens kärna ligger i att öka konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär med hela 50 procent fram till år 2035 jämfört med 2021. Fullkorn, en annan viktig komponent i en hälsosam kost, bör fördubblas under samma tidsperiod och köttkonsumtionen ska minska med 30 procent.

Sammanfattningsvis presenterar Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket en tydlig vision för en framtida matkultur i Sverige. En kost rik på växtbaserade alternativ och med en betydligt lägre köttkonsumtion ses som nyckeln till både bättre folkhälsa och en mer hållbar miljö. De nya målen och åtgärderna utgör en viktig vägledning i arbetet mot en sundare och mer hållbar framtid.

Läs mer om de nya nationella målen här:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2024/februari/nationella-mal-foreslas-for-en-halsosam-och-hallbar-livsmedelskonsumtion/

Studie visar: Höjd moms på animalier i EU behövs för miljön

En ny studie Pay as you eat dairy, eggs and meat utförd av CE Delft, en holländsk forsknings- och rådgivningsorganisation med fokus på hållbarhetsfrågor, föreslår höjning av momsen på animaliska produkter i EU-länderna för att internalisera de externa miljökostnaderna.

Produktion och konsumtion av animaliska produkter medför flera allvarliga miljöproblem, som global uppvärmning, övergödning av mark och vatten, utsläpp av ammoniak samt intensiv markanvändning som minskar den biologiska mångfalden.

Dessa effekter genererar ”externa kostnader” för samhället, eftersom de inte återspeglas i priset på animaliska produkter. De externa kostnaderna utgör den obetalda notan för konsumtionen av animaliska produkter.

Studien beräknade de externa miljökostnaderna för kött, kyckling, ägg och ost. Resultaten visar att de externa kostnaderna är betydande, med en variation från 0,34 euro per liter mjölk till över 10 euro per kilo nötkött.

För att överföra dessa miljökostnader till konsumenterna undersöktes tre politiska åtgärder:

  • Avskaffande av den lägre momssatsen på animaliska produkter
  • Införande av en punktskatt på animaliska produkter
  • Införande av ett utsläppshandelssystem för sektorn

Alla dessa åtgärder är juridiskt genomförbara och möjliga att implementera, enligt studien.

En enkel åtgärd som kan vidtas är att avskaffa den lägre momssatsen för animaliska produkter i EU-länderna. Flera länder, såsom Bulgarien, Danmark och de tre baltiska staterna, har redan infört högre momssatser på kött eller mejeriprodukter. Andra länder skulle kunna ta efter deras exempel. Genom att genomföra en sådan åtgärd förväntas konsumtionen minska med cirka 10 procent för nötkött och 8 procent för fjäderfä och fläsk.

Det bör dock noteras att en högre momssats för animaliska produkter inte fullständigt täcker de externa kostnaderna som är förknippade med köttkonsumtionen. För att hantera dessa kostnader bör ytterligare åtgärder övervägas som införande av punktskatter på animaliska produkter och implementering av ett utsläppshandelssystem för sektorn.

Minska miljöpåverkan från mat – ett webbseminarium med forskaren Joseph Poore

GRATIS högkvalitativt webbseminarium med forskaren Joseph Poore, chef för Oxford Martin Program on Food Sustainability Analytics, som delger resultat och svarar på frågor om sin forskning om hur man bäst kan minska den negativa miljöpåverkan från den globala livsmedelsproduktionen.

Syftet med detta webbseminarium är att ge publiken fakta som kan användas för att påverka politiker och miljöorganisationer att göra en snabb utfasningen av djurjordbruk till ett huvudfokus för deras miljöarbete.

Detta webbseminarium riktar sig till en internationell publik och arrangeras av Vegoforum/VegForum (Svensk mat- och miljöinformation) och Plant Based Treaty.

Nya nordiska näringsrekommendationernas huvudbudskap blir mer växtbaserat och mindre kött

Nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är Nordens mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om hur befolkningen bör äta för att må bra, utan att påverka miljön och klimatet i onödan. NNR blir sedan grunden för kommande kostråd i Sverige och de nordiska länderna. Nu välkomnar NNR-kommittén synpunkter på förslaget i en öppen remiss fram till 26 maj 2023.

Arbetet med de nordiska näringsrekommendationerna sker på uppdrag av Nordiska ministerrådet och uppdateras ungefär vart åttonde år. NNR-arbetet är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. De slutliga NNR presenteras i slutet av juni 2023.

– Forskningen är tydlig med att det bästa för klimat och miljö är att minska köttkonsumtionen och istället äta mer baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Det skulle också vara bäst för hälsan, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och Sveriges representant i NNR-arbetsgruppen.

Konsumtionen av rött kött och chark får maximalt vara 350 gram per vecka. Det kan jämföras med dagens svenska kostråd, där den individuella maxgränsen är satt till 500 gram rött kött och chark per vecka. Män som grupp äter i snitt nästan dubbelt så mycket kött som kvinnor, så för dem skulle det innebära en minskning med ungefär hälften jämfört med dagens konsumtion.

Läs mer här:
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/nya-nordiska-naringsrekommendationer-pa-remiss-mer-gront-och-mindre-kott-viktigaste-budskapet

Se föredrag om relationen mellan människa och djur ur perspektivet av de politiska ideologierna

Författaren Pelle Strindlund föreläser utifrån sin senaste bok och intervjuas sedan av Anne Casparsson.

I sin senaste bok Alla mot djuren: de politiska ideologierna och världens varelser undersöker djurrättsförfattaren Pelle Strindlund relationen mellan människa och djur ur perspektivet av de politiska ideologierna.

Evenemanget anordnas av Svensk mat- och miljöinformation, Ratatǫskr Research Group for Literary Animal Studies på Södertörns högskola, förlaget H:ström och studieförbundet NBV.

Filmning och redigering av Martin Smedjeback.

Betydligt grönare Matcirkel uppmuntrar till hållbara matvanor

Livsmedelsverket har tagit fram en grönare version av Matcirkeln, som också passar för veganer, för att uppmuntra till mer hållbara matvanor. I den nya versionen har de växtbaserade alternativen fått betydligt större plats än tidigare.

Matcirkeln består av sju grupper med livsmedel och varje grupp innehåller liknande näringsämnen. Tanken är att man varje dag ska äta något ur respektive grupp för att få en hälsosam variation i sina matvanor.

Den nya Matcirkeln har kompletterats med bland annat vego-drycker, nötter och fröer. Baljväxterna har fått en mycket mer framträdande roll eftersom de är livsmedel med egenskaper som gör att de passar in i flera grupper.

Läs mer här:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/mat-och-naring/fler-vaxtbaserade-alternativ-i-nya-gronare-matcirkeln

Vegoval 2022: Valenkät om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

För att uppnå våra klimat- och miljömål behövs betydande förändringar i konsumtions- och produktionsmönster, inte minst när det gäller den mat vi äter. I grunden handlar det om att skapa en mer resurseffektiv kosthållning.

Forskningen visar tydligt att den viktigaste åtgärden för att åstadkomma en sådan kosthållning är en radikal minskning av konsumtionen av animalier. Forskningen visar också att omställningen behöver gå väldigt snabbt. För det fordras politisk styrning i olika former: reglering, prispåverkande mekanismer, information, folkbildning, o s v.

Inför valet den 11 september frågade vi därför partierna i riksdagen vad de gjort när det gäller hållbar mat och minskad köttkonsumtion under den senaste mandatperioden – och vad de vill inför nästa mandatperiod. Vi bad också klimatforskaren Annika Carlsson-Kanyama, en av de främsta experterna på området, analysera svaren och partiernas politik och ge några korta kommentarer till svaren.

Läs valenkäten om riksdagspartiernas arbete med hållbar mat och minskad köttkonsumtion

Analys av svaren
Sammanfattningsvis är det tydligt att allvaret i djurhållningens negativa miljöeffekter inte har gått fram i något parti. Även de partier som vill något i frågan verkar se det som en marginalfråga, när djurhållningen av forskningen framhålls som det absolut största hotet mot det globala ekosystemet.

Det sagt har Vänsterpartiet och Miljöpartiet tydligt bättre politik än de övriga partierna, där Vänsterpartiet tydligast uttrycker att de ser vikten av minskad köttkonsumtion. Även Socialdemokraterna uttrycker att klimatutmaningarna kräver att vi övergår till mer växtbaserad mat, men beskriver inte någon politik för att det ska ske.

Centerpartiet vill sätta mål om att utsläppen från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt samt att de nationella klimatmålen ska bli krav att beakta vid offentlig upphandling, vilket är positivt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har liknande förslag, men med uttalat fokus på att satsa på växtbaserad mat. Även om de inte är för styrmedel för minskad köttkonsumtion har även Liberalerna en hel del positiva ståndpunkter inom området hållbar mat, som de drivit under den gångna mandatperioden.

Övriga partier (och även Socialdemokraterna) är mest fokuserade på att stötta svenskt lantbruk med målet öka matproduktionen i Sverige, inklusive köttproduktionen. Detta är också den nationella livsmedelsstrategi alla riksdagspartier står bakom i ett nötskal. Samtidigt vill partierna inte göra något för att minska djurhållningen eller köttkonsumtionen, som idag ensam kräver väldigt mycket mer jordbruksmark än vi har i Sverige, vilket gör målet matematiskt omöjligt att nå.

De flesta partier försöker i sina svar få sin politik att verka bättre än den är. De kan fokusera på åtgärder med marginell nytta, för att få dem att framstå som viktiga och de kan uttrycka utgångspunkter som helt enkelt inte stämmer. Nedan adresserar vi några av de åtgärder och utgångspunkter av detta slag flera riksdagspartier uttrycker.

Matproduktionens klimatpåverkan
Djurhållningen är inte bara det största hotet mot världens biologiska mångfald, långt större än alla mänskliga aktiviteter sammanlagt. Djurhållningen utgör också den näst största källan till växthusgasutsläpp från mänskliga aktiviteter, efter användningen av fossil energi. Den är dock den huvudsakliga faktorn bakom skövling av naturliga ekosystem och därmed hämmandet av planetens förmåga att absorbera och lagra kol, så klimatpåverkan är mycket mer omfattande än bara utsläppen.

Det är naturligtvis bra att fasa ut fossila bränslen, men det har en ytterst marginell effekt på utsläppen från just matproduktion. Utsläppen från mat kommer nästan uteslutande direkt från idisslande djurs matsmältning (metan), gödselhantering (lustgas, metan), intensiv foderodling (lustgas) samt skövling och utdikning av naturliga ekosystem för att bereda mark för bete och foderodling (koldioxid). Endast i storleksordningen en tiotusendel av utsläppen kommer från användning av fossila bränslen för jordbruksmaskiner och transporter fram till butik sammanlagt.

Ökad matproduktion i Sverige
Vi använder redan mycket mer odlingsmark än vi har i Sverige, bara för det kött vi äter här. Totalt utnyttjar vi nästan dubbla Sveriges odlingsareal för vår matkonsumtion. Ökad andel konsumtion av svensk mat och ökad nettoexport kräver därför en betydligt mer resurseffektiv produktion, vilket endast kan uppnås genom drastiskt minskad djurhållning och köttkonsumtion.

Ekologisk odling
I Sverige och andra länder med subarktiskt/tempererat klimat kräver ekologisk odling generellt betydligt mer yta för att ge samma avkastning som konventionell odling. Med dagens konsumtion innebär mer ekologisk odling i Sverige därför bara att vi måste importera mer från andra länder. Vi flyttar miljöproblemen utomlands och orsakar en totalt större negativ miljöpåverkan. För att ekologisk odling ska kunna ge de positiva effekter den kan ge, behöver vi öka resurseffektiviteten i matproduktionen ytterligare – en effekt som bara minskad djurhållning och köttkonsumtion kan ge.

Djurhållning och biologisk mångfald
Djurhållningen är det stora hotet mot biologisk mångfald, såväl globalt som lokalt i Sverige. Det är mängden kött/animalier som är problemet; vi föder upp väldigt många fler djur än vad som är möjligt inom planetens gränser och urholkar därför hela tiden det planetära ekosystemet.

Nästan alla våtmarker i södra Sverige har dikats ut för att bereda plats för foderodling och bete, med katastrofala effekter på den biologiska mångfalden. Det intensiva foderjordbruket runt Östersjön har bland annat lett till omfattande bottendöd. Det har även urholkat den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och bidragit till radikalt minskade insektspopulationer, inklusive viktiga pollinerare. Svensk köttkonsumtion kräver som sagt dessutom enorma arealer i andra länder för bete och foderproduktion och bidrar till skövlingen av Amazonas och andra ekosystem med hög biologisk mångfald.

Trots detta vill flera partier göra gällande att djurhållning är positivt för biologisk mångfald. Det finns arter som bara kan leva på betade naturbetesmarker. Men om man optimerar för naturvård kan djur som betar på sådana marker endast ge en försumbar del av det kött vi äter idag – och mest miljöeffektivt är om de betande djuren inte används för köttproduktion alls. Bevarande av naturbetesmarker är helt enkelt inte ett giltigt argument för att upprätthålla vår extrema köttkonsumtion, eller för köttkonsumtion överhuvudtaget.

Mål måste åtföljas av politik för att möta målen
Om man faktiskt vill nå uppsatta klimat- och miljömål, så måste man driva en politik för detta. Att sätta upp eller ställa sig bakom mål, men sedan vägra styra mot dem, är inte seriöst.

Att styra konsumtionen
Vill man inte styra vad konsumenterna äter, ska man låta konsumenterna se produktionskostnaderna för kött och andra animalier på prislappen i affären. Subventionerna måste bort och miljö- och hälsoskatter som täcker samhällskostnaderna måste läggas till. Idag styr tyvärr samhället matkonsumtionen extremt hårt mot det mest ohållbara.

Vi skjuter in väldigt mycket skattemedel som subventioner till animalieproduktionen, speciellt mjölkproduktionen. Skattebetalarna står också för hela notan när det gäller ohälsokostnader från vår diet med extrema mängder animaliskt mättat fett och rött kött. Det animaliska mättade fettet är den största orsaken bakom hjärt-kärlsjukdomar och rött kött, speciellt processat kött, är en starkt bidragande orsak till flera cancerformer. Förutom det omfattande mänskliga lidandet denna ohälsa orsakar, skapar den enorma kostnader och förlorade intäkter för samhället: sjukvårdskostnader, medicinkostnader, produktionsbortfall p g a sjukskrivning, minskade skatteintäkter p g a sjukskrivning, utbetalningar från försäkringssystem, etc.

Konsekvenserna av att inte agera
Kostnaderna för de mycket allvarliga miljöproblem djurhållningen orsakar eller bidrar till, skjuter vi framför allt på kommande generationer. Kostnaderna för åtgärder och anpassning blir högre ju längre vi väntar – i den mån problemen ens går att åtgärda eller anpassa samhället till att leva med. Genom detta oansvariga agerande sätter vi inte bara våra barn i ett enormt skuldhål, utan vi äventyrar deras liv genom att undergräva deras förutsättningar för vatten- och matförsörjning.