Lär dig hur du lagar god och hälsosam vegomat väldigt billigt med Mattias Kristiansson från matmagasinet VEGO i samtal med Vegoforums Anne Casparsson.
Inspelning av livestream på VEGO:s Instagram 22 februari 2023. Filmat för YouTube av Martin Smedjeback, som också redigerade.
För att uppnå våra klimat- och miljömål behövs betydande förändringar i konsumtions- och produktionsmönster, inte minst när det gäller den mat vi äter. I grunden handlar det om att skapa en mer resurseffektiv kosthållning.
Forskningen visar tydligt att den viktigaste åtgärden för att åstadkomma en sådan kosthållning är en radikal minskning av konsumtionen av animalier. Forskningen visar också att omställningen behöver gå väldigt snabbt. För det fordras politisk styrning i olika former: reglering, prispåverkande mekanismer, information, folkbildning, o s v.
Inför valet den 11 september frågade vi därför partierna i riksdagen vad de gjort när det gäller hållbar mat och minskad köttkonsumtion under den senaste mandatperioden – och vad de vill inför nästa mandatperiod. Vi bad också klimatforskaren Annika Carlsson-Kanyama, en av de främsta experterna på området, analysera svaren och partiernas politik och ge några korta kommentarer till svaren.
Analys av svaren
Sammanfattningsvis är det tydligt att allvaret i djurhållningens negativa miljöeffekter inte har gått fram i något parti. Även de partier som vill något i frågan verkar se det som en marginalfråga, när djurhållningen av forskningen framhålls som det absolut största hotet mot det globala ekosystemet.
Det sagt har Vänsterpartiet och Miljöpartiet tydligt bättre politik än de övriga partierna, där Vänsterpartiet tydligast uttrycker att de ser vikten av minskad köttkonsumtion. Även Socialdemokraterna uttrycker att klimatutmaningarna kräver att vi övergår till mer växtbaserad mat, men beskriver inte någon politik för att det ska ske.
Centerpartiet vill sätta mål om att utsläppen från offentligt upphandlade varor och tjänster ska minska snabbare än utsläppen från samhället i övrigt samt att de nationella klimatmålen ska bli krav att beakta vid offentlig upphandling, vilket är positivt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har liknande förslag, men med uttalat fokus på att satsa på växtbaserad mat. Även om de inte är för styrmedel för minskad köttkonsumtion har även Liberalerna en hel del positiva ståndpunkter inom området hållbar mat, som de drivit under den gångna mandatperioden.
Övriga partier (och även Socialdemokraterna) är mest fokuserade på att stötta svenskt lantbruk med målet öka matproduktionen i Sverige, inklusive köttproduktionen. Detta är också den nationella livsmedelsstrategi alla riksdagspartier står bakom i ett nötskal. Samtidigt vill partierna inte göra något för att minska djurhållningen eller köttkonsumtionen, som idag ensam kräver väldigt mycket mer jordbruksmark än vi har i Sverige, vilket gör målet matematiskt omöjligt att nå.
De flesta partier försöker i sina svar få sin politik att verka bättre än den är. De kan fokusera på åtgärder med marginell nytta, för att få dem att framstå som viktiga och de kan uttrycka utgångspunkter som helt enkelt inte stämmer. Nedan adresserar vi några av de åtgärder och utgångspunkter av detta slag flera riksdagspartier uttrycker.
Matproduktionens klimatpåverkan
Djurhållningen är inte bara det största hotet mot världens biologiska mångfald, långt större än alla mänskliga aktiviteter sammanlagt. Djurhållningen utgör också den näst största källan till växthusgasutsläpp från mänskliga aktiviteter, efter användningen av fossil energi. Den är dock den huvudsakliga faktorn bakom skövling av naturliga ekosystem och därmed hämmandet av planetens förmåga att absorbera och lagra kol, så klimatpåverkan är mycket mer omfattande än bara utsläppen.
Det är naturligtvis bra att fasa ut fossila bränslen, men det har en ytterst marginell effekt på utsläppen från just matproduktion. Utsläppen från mat kommer nästan uteslutande direkt från idisslande djurs matsmältning (metan), gödselhantering (lustgas, metan), intensiv foderodling (lustgas) samt skövling och utdikning av naturliga ekosystem för att bereda mark för bete och foderodling (koldioxid). Endast i storleksordningen en tiotusendel av utsläppen kommer från användning av fossila bränslen för jordbruksmaskiner och transporter fram till butik sammanlagt.
Ökad matproduktion i Sverige
Vi använder redan mycket mer odlingsmark än vi har i Sverige, bara för det kött vi äter här. Totalt utnyttjar vi nästan dubbla Sveriges odlingsareal för vår matkonsumtion. Ökad andel konsumtion av svensk mat och ökad nettoexport kräver därför en betydligt mer resurseffektiv produktion, vilket endast kan uppnås genom drastiskt minskad djurhållning och köttkonsumtion.
Ekologisk odling
I Sverige och andra länder med subarktiskt/tempererat klimat kräver ekologisk odling generellt betydligt mer yta för att ge samma avkastning som konventionell odling. Med dagens konsumtion innebär mer ekologisk odling i Sverige därför bara att vi måste importera mer från andra länder. Vi flyttar miljöproblemen utomlands och orsakar en totalt större negativ miljöpåverkan. För att ekologisk odling ska kunna ge de positiva effekter den kan ge, behöver vi öka resurseffektiviteten i matproduktionen ytterligare – en effekt som bara minskad djurhållning och köttkonsumtion kan ge.
Djurhållning och biologisk mångfald
Djurhållningen är det stora hotet mot biologisk mångfald, såväl globalt som lokalt i Sverige. Det är mängden kött/animalier som är problemet; vi föder upp väldigt många fler djur än vad som är möjligt inom planetens gränser och urholkar därför hela tiden det planetära ekosystemet.
Nästan alla våtmarker i södra Sverige har dikats ut för att bereda plats för foderodling och bete, med katastrofala effekter på den biologiska mångfalden. Det intensiva foderjordbruket runt Östersjön har bland annat lett till omfattande bottendöd. Det har även urholkat den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och bidragit till radikalt minskade insektspopulationer, inklusive viktiga pollinerare. Svensk köttkonsumtion kräver som sagt dessutom enorma arealer i andra länder för bete och foderproduktion och bidrar till skövlingen av Amazonas och andra ekosystem med hög biologisk mångfald.
Trots detta vill flera partier göra gällande att djurhållning är positivt för biologisk mångfald. Det finns arter som bara kan leva på betade naturbetesmarker. Men om man optimerar för naturvård kan djur som betar på sådana marker endast ge en försumbar del av det kött vi äter idag – och mest miljöeffektivt är om de betande djuren inte används för köttproduktion alls. Bevarande av naturbetesmarker är helt enkelt inte ett giltigt argument för att upprätthålla vår extrema köttkonsumtion, eller för köttkonsumtion överhuvudtaget.
Mål måste åtföljas av politik för att möta målen
Om man faktiskt vill nå uppsatta klimat- och miljömål, så måste man driva en politik för detta. Att sätta upp eller ställa sig bakom mål, men sedan vägra styra mot dem, är inte seriöst.
Att styra konsumtionen
Vill man inte styra vad konsumenterna äter, ska man låta konsumenterna se produktionskostnaderna för kött och andra animalier på prislappen i affären. Subventionerna måste bort och miljö- och hälsoskatter som täcker samhällskostnaderna måste läggas till. Idag styr tyvärr samhället matkonsumtionen extremt hårt mot det mest ohållbara.
Vi skjuter in väldigt mycket skattemedel som subventioner till animalieproduktionen, speciellt mjölkproduktionen. Skattebetalarna står också för hela notan när det gäller ohälsokostnader från vår diet med extrema mängder animaliskt mättat fett och rött kött. Det animaliska mättade fettet är den största orsaken bakom hjärt-kärlsjukdomar och rött kött, speciellt processat kött, är en starkt bidragande orsak till flera cancerformer. Förutom det omfattande mänskliga lidandet denna ohälsa orsakar, skapar den enorma kostnader och förlorade intäkter för samhället: sjukvårdskostnader, medicinkostnader, produktionsbortfall p g a sjukskrivning, minskade skatteintäkter p g a sjukskrivning, utbetalningar från försäkringssystem, etc.
Konsekvenserna av att inte agera
Kostnaderna för de mycket allvarliga miljöproblem djurhållningen orsakar eller bidrar till, skjuter vi framför allt på kommande generationer. Kostnaderna för åtgärder och anpassning blir högre ju längre vi väntar – i den mån problemen ens går att åtgärda eller anpassa samhället till att leva med. Genom detta oansvariga agerande sätter vi inte bara våra barn i ett enormt skuldhål, utan vi äventyrar deras liv genom att undergräva deras förutsättningar för vatten- och matförsörjning.
Den 16 juni kl. 18–20 anordnar vi ett möte för dig som är eller vill bli aktiv i Svensk mat- och miljöinformations arbete för vegonorm och ett hållbart matsystem.
Tid och plats: 16 juni kl. 18–20 på Dynabyte, Torsgatan 26, Stockholm eller via Zoom.
Anmäl dig till det fysiska mötet genom att skicka ett mejl info@smmi.se eller för Zoomdeltagande här. Vi bjuder alla som anmäler sig till mötet på plats i Stockholm på mat!
Tycker du också att omställningen går för långsamt?
Vi behöver bli fler som engagerar oss för ett hållbart livsmedelssystem, där vego är normen.
Kom och träffa Svensk mat- och miljöinformations styrelse och få information om hur du kan engagera dig i våra verksamheter: politisk påverkan och lobbying, opinionsbildning och debatt, föreläsningar, Vegoforum samt samarbeten med näringslivet och organisationer i Sverige och internationellt.
Har du egna idéer på aktiviteter som kan påskynda omställningen mot ett hållbart livsmedelssystem och behöver en organisation att arbeta genom? Ta då med dina idéer till mötet!
Anmälan
Vi bjuder på mat och behöver veta om du kommer på mötet, så att vi kan anpassa mängden mat. Anmäl dig genom att mejla till info@smmi.se!
Om du inte kan delta på plats i Stockholm finns möjlighet att delta digitalt via Zoom. Anmäl dig här för att delta via Zoom.
Läget är akut
Djurhållningen är det stora hotet mot framtidens matförsörjning. Den är den största eller en av de största bovarna bakom förlust av biologisk mångfald, förstörelse av jordbruksmark, förstörelse av sötvattenresurser, överanvändning av sötvattenresurser, luftföroreningar, försurning och klimatförändringar.
Läget är oerhört akut. Vi är inne i den sjätte massutrotningen av arter i jordens historia. Den här gången är det vi människor som står för utrotningen och djurhållningen är den drivande faktorn, mycket större än alla andra mänskliga aktiviteter sammanlagt. Vi har bara få år på oss att minska djurhållningen på ett väldigt radikalt sätt, om vi ska kunna undvika en global ekosystemkollaps.
Var med och snabba upp omställningen!
För att nå uppsatta klimat- och miljömål måste vi äta mer resurseffektivt och radikalt minska konsumtionen av animalier. Trots att det är oerhört bråttom går omställningen i Sverige i snigeltakt. Och internationellt ökar djurhållningen och köttkonsumtionen kraftigt.
Svensk mat- och miljöinformation snabbar på omställningen genom att bilda opinion och driva krav på politiska åtgärder som styr mot en hållbar matkonsumtion med vego som norm och hjälper konsumenter att göra hållbara val.
Bjud in fler till mötet!
Använd gärna facebookeventet för att bjuda in alla du tror kan vara intresserade till detta evenemang på ett viktigt ämne!
Massutrotning, sjukdomar, extremväder, svält och ekosystemkollaps – det är den framtid som väntar i en allt varmare planet. Budskapet kommer från ett läckt utkast från IPCC:s kommande jätterapport om klimatet som ska publiceras i början av nästa år. För att möta krisen krävs en omställning på alla samhällsnivåer, inte minst vad gäller dagens ohållbara matsystem.
De läckta dokumenten som nyhetsbyrån AFP tagit del av hör till en 4 000 sidor lång rapport – den mest omfattande av sitt slag – om klimatförändringarna och dess påverkan på livet på jorden. Budskapet är tydligt: även om vi lyckas med konststycket att drastiskt minska utsläppen och tämja upphettningen – står vi inför en svår framtid.
Vi ser redan nu hur klimatkrisen påverkar livet på jorden; korallreven förstörs, brandsäsongen blir allt längre i känsliga områden och skördarna blir allt mindre som en följd av längre torrperioder. Klimatkrisen står för en tredjedel av världens värmerelaterade dödsfall. Rapporten konstaterar hur djupt orättvist dessa konsekvenser slår – de som bidragit minst till utsläppen får ta den största smällen.
Om nuvarande trend fortsätter, kommer jorden vara 3 grader varmare vid nästa sekelskifte, långt högre än Parisavtalets mål om “väl under 2 grader”. Vi står dessutom inför en mängd “tipping points” – händelser som kommer leda till katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser för livet på jorden. Amazonas förvandling från regnskog till savann är en sådan, massiva utsläpp från den sibiriska permafrosten en annan.
Förutom rena anpassningsåtgärder, uppmanar IPCC-rapportens författare till ett omvälvande samhällsskifte för att förhindra att de värsta prognoserna blir verklighet.
Vi behöver genomgripande förändringar på processer och beteenden på alla nivåer: På individnivå, samhällsnivå, i näringslivet, våra institutioner och regeringar. Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera, står det i utkastet.
En betydande del av detta handlar om matsystemet, som vi vet orsakar mellan en femtedel och en tredjedel av utsläppen, och driver på massutrotningen av arter runt om i världen. Genom att halvera vår konsumtion av rött kött och fördubbla vårt intag av frukt, nötter och grönsaker kan vi minska de matrelaterade koldioxidutsläppen med 70 procent och rädda 11 miljoner liv fram till 2030.
Det är inte första gången FN:s klimatpanel IPCC förordar ett skifte mot mer växtbaserat. I rapporten “Climate Change and Land” från 2019 skriver de att minskad köttkonsumtion – framförallt i rika länder – är nödvändigt för att möta klimatkrisen, och rekommenderar makthavare att ta beslut i den riktningen.
Vi vill inte säga åt folk vad de ska äta, men det vore bra både för klimatet och vår egen hälsa, om människor i rika länder började äta mindre kött, och om politiken kunde skapa rätt förutsättningar för det, säger Hans-Otto Pörtner, en av forskarna bakom klimatpanelens rapport.
Ett skifte mot mer växtbaserat skulle frigöra miljontals kvadratkilometer mark och minska de globala utsläppen med upp till 8 miljarder ton CO2e per år, jämfört med “business as usual”.
Läs mer:
IPCC Special Report on Climate Change and Land: https://www.nature.com/articles/d41586-019-02409-7
Our World in Data: Siffror och statistik kring köttproduktion https://ourworldindata.org/meat-production
EAT-Lancet-kommissionen för maten, planeten och hälsa
Skriv under för rättvisa matpriser i EU!
I EU:s gröna deal ingår jordbruks- och livsmedelsstrategin Gård till gaffel. Denna strategi syftar till ett mer hållbart europeiskt jordbruk och europeisk matkonsumtion. Strategin är ett steg i rätt riktning, då hållbar mat inte tidigare explicit adresserats i EU-sammanhang. Men strategin behöver bli mer ambitiös, framför allt när det gäller djurhållning och köttkonsumtion.
Skriv under denna namninsamling från TAPP-koalitionen för rättvisa matpriser och visa politikerna att det finns stöd för att konsumenter av kött och mejeriprodukter ska betala hela miljö- och ohälsokostnaden associerad med dessa produkter och att EU istället ska subventionera hållbar och hälsosam växtbaserad mat!
Skriv under för rättvisa matpriser i EU!
TAPP: True Animal Protein Price
TAPP-koalitionen är ett nätverk av europeiska miljöorganisationer, djurrätts- och djurskyddsorganisationer, vegoföreningar och vegoföretag, som tillsammans arbetar för en rättvis prissättning av kött och mejeriprodukter inom EU. Svensk mat- och miljöinformation ingår i TAPP-koalitionen.
Vilka är TAPP:s förslag?
Rättvis prissättning innebär att kraftigt minska subventionerna till djurindustrin och lägga klimattullar på importerat kött och mejerier, så att de slopade subventionerna inte leder till import av ännu mer miljöskadligt kött, subventionerat i andra länder.
Det innebär också att inkludera de miljö- och ohälsokostnader dessa produkter orsakar i priset för konsumenten. Djurhållning är den största miljöbov vi har, parallellt med användningen av fossila bränslen. Animaliekonsumtion är också den huvudsakliga orsaken bakom våra vanligaste och mest kostsamma sjukdomar, hjärt-kärl-sjukdomarna. Kött- och mejerikonsumtion är också en betydande faktor bakom många cancerformer och bidrar till en lång andra så kallade välfärdssjukdomar. Samhällets kostnader för djurhållningens och animaliekonsumtionens miljöförstöring och ohälsa är enorm, väldigt många gånger större än värdet på själva produkterna.
En del av dessa kostnader står vi skattebetalare för, speciellt sjukvårdskostnaderna. Men de stora kostnaderna skjuter vi på framtida generationer, genom klimatförändringar, förlorad biologisk mångfald, förstörd jordbruksmark och uttömda vattenresurser. Det är uppenbart att det mesta av dessa problem inte kommer att gå att lösa med pengar, utan att våra barn och barnbarn kommer att få betala denna kostnad med sina liv och oerhört lidande.
Att inkludera alla kostnader i priset på kött och mejeriprodukter i butiken förutsätter att vi vet dessa kostnader och hur de bör fördelas på produktnivå. Det pågår en hel del forskning om detta – och om hur informationen skulle kunna användas i praktiken, på ett sätt som är enkelt att tillämpa. Men då det ännu inte finns några färdiga förslag för hur man ska internalisera dessa externa kostnader i pris i butik, har många föreslagit ett enklare system medan vi väntar.
TAPP förespråkar att i ett första steg höja momsen på kött och mejeriprodukter från dagens sänkta moms (i Sverige 12 %) till normalmoms (i Sverige 25 %). Alla EU-länder har tre momsnivåer och möjlighet till momsfrihet, så detta är en åtgärd som skulle kunna införas på EU-nivå. Det kan också införas med samma skrivning i enskilda medlemsländer, så enskilda länder kan gå före.
Genom att titta på hur konsumenter normalt reagerar på prisförändringar på olika varor kan man konstatera att ett högre pris på kött och mejerier kommer att minska konsumtionen av dessa varor signifikant, men att den procentuella minskningen inte kommer att vara fullt så stor som den procentuella prishöjningen. Detta innebär att åtgärden kommer att ge en del intäkter till samhället. TAPP föreslår att dessa inkomster går tillbaka till medborgarna på tre sätt: 1) momsfrihet på frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel, 2) ekonomiskt stöd till hållbart och djurvänligt jordbruk och 3) ekonomisk kompensation till låginkomstgrupper (vilket kan ske t ex i form av sänkta skatter för låginkomsttagare och pensionärer, höjda socialbidrag och liknande).
Upprop för rättvisa matpriser
TAPP har tagit fram ett upprop, som du som EU-medborgare kan skriva under för att visa politikerna i EU och medlemsstaterna att det finns stöd för det vi kallar ”rättvisa matpriser”, alltså att alla kostnader orsakade av produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter ska tas ut på produkternas pris i affären, att subventionerna till djurindustrin ska minska kraftigt och att klimattullar på kött införs, samt att konsumtionen och produktionen av hållbar och hälsosam mat, som frukt, grönsaker och växtbaserade livsmedel subventioneras.
Åtgärderna är medvetet formulerade på en generell nivå, som en typ av åtgärder, och behöver konkretiseras av politikerna innan de blir lag. Vi hoppas förstås på så många steg i hållbar riktning som möjligt, men även små steg är positiva, då ambitionerna kan ökas över tid.
Skriv under för rättvisa matpriser i EU!
70 % av de tyska, franska och nederländska konsumenterna stöder 0 % moms på frukt och grönsaker kombinerat med en högre momssats på kött.
Ladda ner pressmeddelandet som pdf.
Den 2 februari är sista datum för EU-parlamentarikerna att lämna ändringsförslag till Gård till gaffel-strategin (Farm to Fork), EU:s gröna deal för mat. Ett förslag om köttskatt, som introducerades den 5 februari 2020 i EU-parlamentet, har lett till att EU-kommissionen i Gård till gaffel-strategin nu medger att köttpriserna är för låga.
Enligt Gård till gaffel-strategin bör ett åtagande formuleras, som hindrar återförsäljare att sälja kött till för låga priser. Om åtagandet inte följs på frivillig basis, kommer lagstiftning att börja gälla. Dessutom står det i förslaget att ”Skatteincitament bör också driva övergången till ett hållbart livsmedelssystem och uppmuntra konsumenterna att välja hållbar och hälsosam mat. EU:s skattesystem bör syfta till att se till att priset på olika livsmedel återspeglar deras verkliga kostnader, när det gäller användning av ändliga naturresurser, föroreningar, växthusgasutsläpp och andra externa miljökostnader.” Med andra ord: EU:s skattesystem (pris på utsläppsrätter, moms och importskatter) bör återspegla kostnaderna för växthusgasutsläpp från kött och mejeriprodukter. Tyskland och Nederländerna ser för närvarande över hur de kan implementera en köttskatt.
EU-parlamentets ledamöter bör vara medvetna om att det finns ett stöd hos konsumenterna för Gröna deal-förslaget att höja köttpriserna och sänka priserna på frukt och grönsaker, för att göra hälsosam och hållbar mat till det enklaste och mest prisvärda valet. Detta visas av en konsumentundersökning utförd av DVJ Insights, beställd av TAPP Coalition och Four Paws. Undersökningen visade att 88 procent av tyska, franska och nederländska konsumenter är neutrala eller stödjer en köttskatt som motsvarar köttets miljökostnader, om skatteintäkterna används för att sänka momsen på frukt och grönsaker – samt för att stödja jordbrukare med förbättringar av hållbarhet och djurskydd och kompensera låginkomstgrupper.
Hela 80 % av de tyska, 63 % av de holländska och 67 % av de franska deltagarna är villiga att betala en skatt på minst 10 eurocent per 100 gram kött, om intäkterna används för att betala jordbrukarna för förbättrat djurskydd och minskade växthusgasutsläpp, samt högre löner för arbetare på slakterier. Cirka 53 % av tyskarna är villiga att betala ännu mer: minst 25 eurocent per 100 gram kött. Detsamma gäller för 39 % av de franska och 32 % av de nederländska konsumenterna.
Överraskande nog stöder väljare från konservativa och liberala partier i de tre länderna sådana köttskatter i högre grad än väljare från vänsterpartier. I Frankrike stöder till exempel 70 % av de som röstar på Macrons parti La Republic en Marche en köttskatt på 1 euro/kg. Även 70 % av dem som röstar på det konservativa partiet Les Republicains stöder denna skatt, medan ”bara” 64 % av väljarna i Parti Socialiste stöder köttskattförslaget.
EU-parlamentet diskuterade Gård till gaffel-strategin i EU:s gröna deal den 25 januari och omröstningen om strategin kommer att hållas i april. Tidsfrist för ändringsförslag löper ut den 2 februari. I EU-kommissionens förslag till strategi föreslås att sänka momssatsen på ekologiska frukter och grönsaker och frukter till 0 %. Undersökningen från DVJ Insights visade stort stöd för detta förslag: en stor majoritet i Tyskland (72 %), Nederländerna (64 %) och Frankrike (75 %) håller med om att momsen på ekologiska frukter, grönsaker och andra växtbaserade proteinprodukter bör sänkas till 0 % och köttprodukter och ohälsosamma sockerhaltiga drycker bör få högre moms.
EU tillåter medlemsländerna att ha tre momsnivåer, en normal och två sänkta momssatser. I Sverige är normalmomsen 25 % och de två sänkta nivåerna är 12 % respektive 6 %. Alla livsmedel har 12 % moms. Under Gård till gaffel-förslaget skulle momsen på kött och läsk höjas till 25 % och ekologiska frukter, grönsaker och övriga vegetabiliska livsmedel helt undantas från moms.
Konsumentundersökningen visar också att hela Gård till gaffel-strategin har ett brett stöd bland de tre EU-ländernas medborgare, om det inkluderar ett EU-nivåbeslut att göra momssystemen mer baserade på hållbarhetskriterier. 50 % av konsumenterna i de tre länderna vill att livsmedelsbutikerna ska höja köttpriserna (25–35 %) och ta ett lägre pris (25–35 %) för frukt, grönsaker och andra hälsosamma/hållbara livsmedel. EU-kommissionens förslag om att införa en mekanism för koldioxidtullar vid import till unionen får stort stöd: 67 % av tyskarna, 54 % av holländarna och 72 % av de franska konsumenterna stöder det. Att införa utsläppsbaserade tullavgifter skulle skydda både EU:s jordbrukare och klimatet.
Jeroom Remmers, chef för TAPP Coalition, kommenterar:
– Konsumentundersökningen visar en politisk verklighet: en majoritet av västeuropeiska konsumenter förväntar sig att deras politiska ledare ska beskatta köttprodukter och använda intäkterna för att sänka momsen på grönsaker, frukt och köttalternativ samt för att stötta jordbrukare att förbättra djurvälfärden och jordbrukets hållbarhet. Vi förväntar oss att EU:s ministrar börjar införa sådan lagstiftning, såväl på nationell nivå som på EU-nivå. De kan minska växthusgasutsläppen och förlusten av biologisk mångfald från livsmedel, samtidigt som EU-jordbrukarna skyddas, folkhälsan förbättras och hälsovårdskostnaderna minskas.
Per-Anders Jande, ordförande för Svensk mat- och miljöinformation kommenterar:
– Enligt SOM-institutet är köttskatt den mest populära nya skatten bland svenskarna, efter höjd flygskatt. Stödet är högt, trots att undersökningen inte klargjort de stora fördelarna med en skatt på kött. De totala matpriserna skulle minska kraftigt, liksom det totala skattetrycket, då folkhälsan skulle öka kraftigt av minskad animaliekonsumtion och vi därmed skulle kunna sänka samhällets kostnader för ohälsa rejält. Att justera momsen är en skatteåtgärd som är enkel och snabb att införa. Forskning pågår även för att undersöka hur vi på sikt kan integrera maten i klimatskattesystemet.
Om TAPP Coalition
True Animal Protein Price Coalition är en europeisk ideell organisation för hälso-, miljö-, djurskydds- och ungdomsorganisationer samt livsmedelsföretag, som förespråkar att det att det verkliga priset för kött och mejeriprodukter tas ut i konsumentledet. Det innebär att priset ska inkludera de miljö- och hälsokostnader som hänger samman med produktionen och konsumtionen av animaliska produkter.
Intäkterna från detta ”rättvisa pris” kan användas för att göra jordbruket mer hållbart, förbättra djurskyddet, kompensera låga inkomster och sänka priset på frukt, grönsaker och växtbaserade alternativ till kött – genom lägre momssatser eller konsumentbidrag. På EU-nivå skulle denna åtgärd minska växthusgasutsläppen med 120 miljoner ton per år och hälso- och sjukvårdskostnaderna med minst 9 miljoner euro årligen, i och med att köttkonsumtionen minskar.
Under det senaste året har detta förslag fått stort politiskt stöd i många EU-länder, särskilt i Nederländerna och Tyskland. Stödet för förslaget ökade på EU-nivå efter en presentation för Europaparlamentet, vilken fick global medietäckning.
TAPP Coalition har ett upprop till EU-parlamentet som, som medborgare kan skriva under:
https://goodfoodprice.eu
I februari 2020 publicerade TAPP Coalition en rapport, Aligning food prices with the European Green Deal (Att anpassa livsmedelspriserna till EU:s gröna deal”):
https://www.tappcoalition.eu/nieuws/13130/eu-parlament-to-discuss-dutch-proposal-for-a-fair-meat-price-5th-of-feb
Om Svensk mat- och miljöinformation
Svensk mat- och miljöinformation är en ideell förening som informerar om matens miljöpåverkan och arbetar för ett hållbart livsmedelssystem. Då kraftigt minskad djurhållning och köttkonsumtion är helt nödvändiga förutsättningar för att kunna skapa ett hållbart globalt livsmedelssystem har föreningen speciellt fokus på minskad köttkonsumtion och mer växtbaserad mat.
Svensk mat- och miljöinformation har arbetat för miljöskatter på animaliska livsmedel och en förändring av EU:s jordbrukssubventionssystem i hållbar riktning sedan 2007, då föreningen bildades. Genom kampanjen Köttskatt nu! har föreningen folkbildat om köttets stora negativa klimatpåverkan och inspirerat forskning på området, såväl i Sverige som internationellt. Flera myndigheter med koppling till mat och miljö har föreslagit fram köttskatt som en effektiv miljöåtgärd.
Svensk mat- och miljöinformation gick nyligen med i TAPP Coalition, för att driva frågan tillsammans med europeiska systerorganisationer och livsmedelsföretag.
Om konsumentundersökningen
Konsumentundersökningen genomfördes i oktober 2020 bland 1558 konsumenter i Frankrike (531 personer), Tyskland (514 personer) och Nederländerna (513 personer) med en fördelning mellan kön, ålder, inkomst och politisk bakgrund som motsvarar befolkningen som helhet.
Konsumenterna i de tre länderna representerar nästan 40 % av EU-befolkningen (exklusive Storbritannien). Undersökningsresultaten visar att västeuropéerna är redo för en köttskatt, om intäkterna används på ett smart sätt för jordbrukare och konsumenter. TAPP Coalition letar efter finansiering för att kunna utföra konsumentundersökningen i fler EU-länder.
Pressmeddelanden från TAPP Coalition och DJV Insights
https://tappcoalition.eu/nieuws/15698/majority-west-european-citizens-have-appetite-for-a-meat-tax—supporting-farmers-and-consumers-
https://www.dvj-insights.com/support-for-meat-tax-study-dvj-insights-tapp-coalition/
Fullständig rapport från konsumentundersökningen
https://tappcoalitie.nl/images/TAPP-Coalition-Consumer-Research-Survey-Results-1606202904.pdf
Kontakt angående konsumentundersökningen
TAPP-koalition:
Jeroom Remmers, direktör, info@tappcoalitie.nl, +31 6 22407712
DVJ Insights:
Sjors Kremers, konsult, sjors.kremers@dvj-insights.com, +31 88 2345 700
Vier Pfoten/Four Paws International:
Linda Exenberger, Farm Animal Policy Advisor, linda.exenberger@vier-pfoten.org, +43 664 885 332 58
Kontakt angående Svensk mat- och miljöinformation
Per-Anders Jande, ordförande, jande@smmi.se, +46 738910727
I dag presenterades för första gången delar av den klimathandlingsplan som ska visa hur politiken ska bidra till att Sveriges klimatmål nås. Planen innehåller ny politik och många nya åtgärder för att snabba på utsläppsminskningarna. Vi skriver idag med övriga klimatrörelsen att vi ser positivt på detta, men att genomförandetakten måste vara hög. Vi har inte lång tid på oss att minska våra utsläpp.
Samtidigt kan Svensk mat- och miljöinformation konstatera att åtgärderna för jordbruket tyvärr är helt otillräckliga. Fossiloberoende jordbruk och minskat metanläckage från gödselhantering nämns, vilket är bra, men åtgärder på marginalen. Jordbrukets klimatpåverkan beror huvudsakligen på vår höga köttkonsumtion. Den nödvändiga kraftfulla minskningen av animaliekonsumtion och djurhållning som enligt forskningen är absolut nödvändig, nämns inte explicit i handlingsplanen, vilket är oroande.
I handlingsplanen står dock att Sverige ska ta fram en plan för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, verka för hållbarhetsklausuler i handelsavtal samt att Miljömålsrådet uppdras ta fram mål för minskning av konsumtionsbaserade utsläpp. Här finns åtminstone möjlighet att införa åtgärder för minskad köttkonsumtion – men vi måste ligga på politikerna för att det ska ske.
I höst anordnar Svensk mat- och miljöinformation en studiecirkel om matens relation till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 i samarbete med ABF Stockholm. Du kan anmäla dig redan nu via länken nedan!
För att vi ska kunna stoppa klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och för att alla ska kunna få tillgång till rent vatten, mat för dagen och hålla sig friska, måste vi framför allt dra ner väldigt kraftigt på köttkonsumtion och djurhållning.
Under cirkeln får du information om hur dagens livsmedelssystem påverkar ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och hur du kan vara med och påverka i positiv riktning som privatperson, konsument och medborgare.
Den 26 september har vi arbetsmöte för ideella i Svensk mat- och miljöinformation och Vegonorm. Vi träffas kl 18-20 i ABF-huset i Stockholm och planerar utåtriktad verksamhet, som deltagande på mässor, namninsamling på stan, debattartikelskrivande och sociala medier.
Mötet är öppet för alla som är eller vill bli aktiva i Svensk mat- och miljöinformation och Vegonorm. Du kan delta på distans via Google hangouts. Meddela oss via info@vegonorm.se om du vill delta på distans.
Välkommen!
Svensk mat- och miljöinformation arrangerar en serie föreläsningar och workshoppar om opinionsbildning och politisk påverkan inför valet 2018. Tanken är att ge dig verktyg för att bli mer aktiv i de demokratiska processerna. Nästa workshop är i samarbete med PUSH Sverige, för dig som är ung!
Datum och tid: 12 maj 2018 kl 11.30–14.00
Plats: Demokratipiloterna Dynamo, Södermannagatan 38, Stockholm
Anmälan: Via facebook
Maten står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan. Samtidigt förändrar unga sina matvanor på ett helt nytt sätt.
Kom på Workshop med PUSH Sverige och Svensk mat- och miljöinformation, där vi genom övningar diskuterar klimatförändringarna och vad vi kan göra åt dem, med fokus på matens påverkan.
Mer information och anmälan på facebook
