Studie visar: Höjd moms på animalier i EU behövs för miljön

En ny studie Pay as you eat dairy, eggs and meat utförd av CE Delft, en holländsk forsknings- och rådgivningsorganisation med fokus på hållbarhetsfrågor, föreslår höjning av momsen på animaliska produkter i EU-länderna för att internalisera de externa miljökostnaderna.

Produktion och konsumtion av animaliska produkter medför flera allvarliga miljöproblem, som global uppvärmning, övergödning av mark och vatten, utsläpp av ammoniak samt intensiv markanvändning som minskar den biologiska mångfalden.

Dessa effekter genererar ”externa kostnader” för samhället, eftersom de inte återspeglas i priset på animaliska produkter. De externa kostnaderna utgör den obetalda notan för konsumtionen av animaliska produkter.

Studien beräknade de externa miljökostnaderna för kött, kyckling, ägg och ost. Resultaten visar att de externa kostnaderna är betydande, med en variation från 0,34 euro per liter mjölk till över 10 euro per kilo nötkött.

För att överföra dessa miljökostnader till konsumenterna undersöktes tre politiska åtgärder:

  • Avskaffande av den lägre momssatsen på animaliska produkter
  • Införande av en punktskatt på animaliska produkter
  • Införande av ett utsläppshandelssystem för sektorn

Alla dessa åtgärder är juridiskt genomförbara och möjliga att implementera, enligt studien.

En enkel åtgärd som kan vidtas är att avskaffa den lägre momssatsen för animaliska produkter i EU-länderna. Flera länder, såsom Bulgarien, Danmark och de tre baltiska staterna, har redan infört högre momssatser på kött eller mejeriprodukter. Andra länder skulle kunna ta efter deras exempel. Genom att genomföra en sådan åtgärd förväntas konsumtionen minska med cirka 10 procent för nötkött och 8 procent för fjäderfä och fläsk.

Det bör dock noteras att en högre momssats för animaliska produkter inte fullständigt täcker de externa kostnaderna som är förknippade med köttkonsumtionen. För att hantera dessa kostnader bör ytterligare åtgärder övervägas som införande av punktskatter på animaliska produkter och implementering av ett utsläppshandelssystem för sektorn.

Minska miljöpåverkan från mat – ett webbseminarium med forskaren Joseph Poore

GRATIS högkvalitativt webbseminarium med forskaren Joseph Poore, chef för Oxford Martin Program on Food Sustainability Analytics, som delger resultat och svarar på frågor om sin forskning om hur man bäst kan minska den negativa miljöpåverkan från den globala livsmedelsproduktionen.

Syftet med detta webbseminarium är att ge publiken fakta som kan användas för att påverka politiker och miljöorganisationer att göra en snabb utfasningen av djurjordbruk till ett huvudfokus för deras miljöarbete.

Detta webbseminarium riktar sig till en internationell publik och arrangeras av Vegoforum/VegForum (Svensk mat- och miljöinformation) och Plant Based Treaty.

Nya nordiska näringsrekommendationernas huvudbudskap blir mer växtbaserat och mindre kött

Nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är Nordens mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om hur befolkningen bör äta för att må bra, utan att påverka miljön och klimatet i onödan. NNR blir sedan grunden för kommande kostråd i Sverige och de nordiska länderna. Nu välkomnar NNR-kommittén synpunkter på förslaget i en öppen remiss fram till 26 maj 2023.

Arbetet med de nordiska näringsrekommendationerna sker på uppdrag av Nordiska ministerrådet och uppdateras ungefär vart åttonde år. NNR-arbetet är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. De slutliga NNR presenteras i slutet av juni 2023.

– Forskningen är tydlig med att det bästa för klimat och miljö är att minska köttkonsumtionen och istället äta mer baljväxter, grönsaker och fullkornsprodukter. Det skulle också vara bäst för hälsan, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och Sveriges representant i NNR-arbetsgruppen.

Konsumtionen av rött kött och chark får maximalt vara 350 gram per vecka. Det kan jämföras med dagens svenska kostråd, där den individuella maxgränsen är satt till 500 gram rött kött och chark per vecka. Män som grupp äter i snitt nästan dubbelt så mycket kött som kvinnor, så för dem skulle det innebära en minskning med ungefär hälften jämfört med dagens konsumtion.

Läs mer här:
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/nya-nordiska-naringsrekommendationer-pa-remiss-mer-gront-och-mindre-kott-viktigaste-budskapet

Se föredrag om relationen mellan människa och djur ur perspektivet av de politiska ideologierna

Författaren Pelle Strindlund föreläser utifrån sin senaste bok och intervjuas sedan av Anne Casparsson.

I sin senaste bok Alla mot djuren: de politiska ideologierna och världens varelser undersöker djurrättsförfattaren Pelle Strindlund relationen mellan människa och djur ur perspektivet av de politiska ideologierna.

Evenemanget anordnas av Svensk mat- och miljöinformation, Ratatǫskr Research Group for Literary Animal Studies på Södertörns högskola, förlaget H:ström och studieförbundet NBV.

Filmning och redigering av Martin Smedjeback.

Betydligt grönare Matcirkel uppmuntrar till hållbara matvanor

Livsmedelsverket har tagit fram en grönare version av Matcirkeln, som också passar för veganer, för att uppmuntra till mer hållbara matvanor. I den nya versionen har de växtbaserade alternativen fått betydligt större plats än tidigare.

Matcirkeln består av sju grupper med livsmedel och varje grupp innehåller liknande näringsämnen. Tanken är att man varje dag ska äta något ur respektive grupp för att få en hälsosam variation i sina matvanor.

Den nya Matcirkeln har kompletterats med bland annat vego-drycker, nötter och fröer. Baljväxterna har fått en mycket mer framträdande roll eftersom de är livsmedel med egenskaper som gör att de passar in i flera grupper.

Läs mer här:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/mat-och-naring/fler-vaxtbaserade-alternativ-i-nya-gronare-matcirkeln

Ny rapport från Greenpeace: Så utformas en effektiv köttskatt

En studie från Greenpeace, Reform of the VAT rates for animal and plant products, visar hur en effektiv köttskatt kan utformas: Maximal moms på animalier i kombination med momsfri växtbaserad mat. Den klimatsmarta växtbaserade matkassen blir då billigare. Det gynnar dem med tunn plånbok samtidigt som växthusgasutsläppen minskar.

https://www.greenpeace.de/publikationen/Greenpeace_Analysis_of_VAT_rates_for_animal_and_plant_products.pdf

Se filmen MILKED och vår paneldiskussion om mjölk och politik

Nu kan du se det intressanta panelsamtalet om mjölk och politik som vi arrangerade 6 april 2022 på ABF-huset i Stockholm med anledning av att dokumentären MILKED haft världspremiär.

Medverkande: Chris Huriwai, huvudperson och producent för filmen MILKED (via videolänk); Annika Carlsson-Kanyama, klimatforskare och tidigare medlem i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling; David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande för Läkare för framtiden; Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt; Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet och ordförande för riksdagens trafikutskott.
Samtalsledare: Anne Casparsson, etiker och skribent; Per-Anders Jande, ordförande för Svensk mat- och miljöinformation.

Se panelsamtalet här: https://youtu.be/CxBj239ZS1U

Filmen MILKED finns fritt tillgänglig, om du vill se den innan du ser på inspelningen av paneldiskussionen: https://youtu.be/MCwpsMtmMhM

Dokumentären MILKED hade världspremiär den 18 mars 2022 och handlar om mjölkindustrin. Filmen följer en ung aktivist, som går djupt in i mejerilandet och tar sig an jättarna i Nya Zeelands mäktigaste industri, avslöjar greenwashing och söker efter lösningar. Fokus för den efterföljande diskussionen var politiken bakom mjölken, i Sverige och internationellt. Panelen diskuterade såväl miljömässiga som hälsomässiga och djuretiska perspektiv på frågan samt politiska förslag som kan underlätta omställningen mot en mer resurseffektiv och kommersiellt lönsam jordbruksproduktion, med fokus på vegetabilier för humankonsumtion.

Se vårt panelsamtal om mjölk och politik efter visningen av dokumentären COW

Detta panelsamtal ägde rum på Zita Folkets Bio i Stockholm den 20 april 2022, efter en visning av dokumentären COW, regisserad av den prisbelönta Andrea Arnold. COW är en gripande film, som följer mjölkkon Luma på en gård i England under 4 år och visar kornas verkliga vardag inom mjölkproduktionen.

I panelen ingick: Anna Harenius, sakkunnig etolog på Djurens Rätt, expert på djurs beteende och behov och Jens Holm, klimatpolitisk talesperson för Vänsterpartiet och ordförande för riksdagens trafikutskott, med mångårigt engagemang för djur och miljö.

Samtalsledare var Per-Anders Jande, ordförande för Svensk mat- och miljöinformation, och Anne Casparsson, etiker, skribent och en av personerna bakom plattformen The Art of Compassion.

Se panelsamtalet här: https://youtu.be/N5dX_5AMGiY

Under paneldiskussionen diskuterades den djuretiska aspekten av mjölkproduktion och mjölkkornas situation, men även mjölkens stora negativa miljöpåverkan. Diskussionen kopplades tydligt till politikens roll: djurskyddslagstiftning i teori och praktik, åtgärder för minskad djurhållning för klimat och miljö, subventionssystem, med mera. Fokus låg på potentiella lösningar och vägar framåt: hur kan vi skapa ett djurvänligt samhälle och en hållbar livsmedelsproduktion – vilka politiska åtgärder behövs och hur kan ideella organisationer och engagerade personer hjälpa till att bilda opinion?

Naturskyddsföreningens rapport “En grön skattereform” visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent

Naturskyddsföreningen har lanserat rapporten “En grön skattereform” som visar att den miljöekonomiska grundprincipen “förorenaren betalar” inte tillämpas konsekvent. Klimatskadliga utsläpp, naturresursuttag, resursförbrukning och föroreningar måste beskattas hårdare medan miljö- och klimatskadliga subventioner ska bort.

Läs rapporten här: https://cdn.naturskyddsforeningen.se/uploads/2022/04/26132520/31527_ae9aa4aab3865e8.pdf

Vi håller med Naturskyddsföreningen om att det är dags att fasa ut undantagen för koldioxidskatt. Men i ljuset av hur omfattande djurhållningens negativa miljöpåverkan är, behöver vikten av att de enorma växthusgasutsläppen från från livsmedelssektorn prissätts lyftas fram och sättas i centrum för diskussionen om en grön skattereform.