Nordiska ministerrådets nya rapport “Policy tools for sustainable and healthy eating: Enabling a food transition in the Nordic countries” analyserar skillnaden mellan de rådande nordiska dieterna och de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) 2023.
Rapporten betonar vikten av att införa policyinstrument för att styra matmiljön mot beteendeförändring och främja hälsosammare, mer växtbaserade och hållbara kostvanor. Den förespråkar en mångfacetterad policyansats som bland annat omfattar:
- Att de nordiska länderna blir föregångare med reglerande styrmedel som socker- och köttskatt samt subventioner för mer hälsosam och hållbar mat som grönsaker och frukt.
Forskning visar att denna typ av åtgärder påverkar människors val. Genom att tillsammans i Norden ta ytterligare steg för att undersöka och utveckla dessa åtgärder kan större allmän acceptans och stöd skapas. Detta skulle också minska risken för att gränsöverskridande shopping sker på ett sätt som skadar den inhemska produktionen. - Att policyn förbättras för offentlig upphandling och utbildning i matlagning. Öka efterfrågan på hälsosam och hållbar mat, samtidigt som de nordiska medborgarna blir mer bekanta med bättre matval. Denna strategi syftar till att utnyttja den offentliga sektorns köpkraft för att åstadkomma betydande förändringar i livsmedelsproduktion och konsumtion. Detta ska säkerställa ökad tillgång till näringsrik mat i utbildningsmiljöer. Dessutom betonas här vikten av att förbättra kockarnas kulinariska färdigheter i offentliga kök.
- Att utveckla en gemensam nordisk klimatmärkning för livsmedel – som bygger Nyckelhålsmärkningen och de nordiska näringsrekommendationerna. De nordiska länderna kan gemensamt gå vidare med en nordisk klimatmärkning för livsmedel, med inspiration hämtad från dess utveckling i Danmark. Detta tillvägagångssätt speglar etableringen av Nyckelhålsmärkningen i de nordiska länderna, som föddes i Sverige innan den antogs av Norge, Danmark och Island. Att inrätta en nordisk arbetsgrupp för att driva detta initiativ vidare, med den danska modellen som grund, skulle vara fördelaktigt för en utbredd användning i hela Norden.
- Att utforma gemensamma nordiska strategier och riktlinjer för att minska marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel. Många företag verkar i alla nordiska länder. Att hitta gemensam grund och utveckla enhetliga strategier skulle kunna underlätta en smidig övergång mot en mer integrerad och hållbar nordisk livsmedelsframtid.