Rapporten ”Aligning food pricing policies with the European Green Deal”: EU-skatt på kött nödvändig

Tapp Coalition, en allians av miljö-, jordbruks-, hälso- och djurskyddsorganisationer, uppmanar i den nysläppta rapporten “Aligning food pricing policies with the European Green Deal” EU-kommissionen att införa en europeisk köttskatt. Skatten beräknas minska förbrukningen av kycklingkött, griskött och nötkött med 30, 57 respektive 67 procent årligen från och med 2030, vilket ger enormt stora vinster för klimatet, den biologiska mångfalden, hälsan och djuren.

Köttskatten består av tre punktskatter som EU:s medlemsländer själva ansvarar för att införa och förvalta. Skatten ska successivt trappas upp för att år 2030 landa på 4,77 euro per kilo nötkött, 3,61 euro per kilo griskött och 1,73 euro per kilo kycklingkött.

Läs rapporten här: Aligning food pricing policies with the European Green Deal

Växtbaserad mat för klimatet lyfts fram i ny IPCC-rapport

Idag släppte FN:s klimatpanel IPCC en specialrapport om klimatförändringar och landanvändning.

De viktigaste slutsatserna i rapporten är att vi måste

  1. minska antalet kor, så vi kan ha mer skog som tar upp koldioxid,
  2. äta betydligt mindre animalier och mer växtbaserat,
  3. betala lantbruket för att ställa om från att vara en del av problemet till att bli en del av lösningen – med hållbar vegetabilieproduktion och kolbindning.

Se sammanfattning från SVT

Detta är förstås inte något nytt, utan något som vetenskapen på området rekommenderat i decennier och som Svensk mat- och miljöinformation drivit på för att lyfta på den politiska dagordningen. Det är dock bra att IPCC nu speciellt fokuserar på omställningen av lantbruket, så att politikerna vaknar.

Skolorna bör hålla nere mängden kött enligt Livsmedelsverkets nya rekommendationer

Skolorna bör hålla nere mängden kött, servera mycket grönsaker och erbjuda minst en vegetarisk rätt som alla får ta av, enligt Livsmedelsverkets nya rekommendationer Bra måltider i skolan. Det är bra för miljön, elevernas hälsa och minskar behovet av specialkost.
[pdf]https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer/bra-maltider-i-skolan.pdf[/pdf]

Ny Oxford-studie visar att köttskatt behövs

Det behövs kraftfulla politiska styrmedel för minskad animaliekonsumtion. Det visar en ny rapport från forskare på Oxford Health-motivated taxes on red and processed meat.

Konsumtion av rött kött och charkuterier orsakar massdöd och enorma sjukvårdskostnader. Nötkött, lamm och fläsk ökar nämligen kraftigt risken för cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

The study calculated that in 2020 there will be 2.4 million deaths attributable to red and processed meat consumption, as well as $285 billion in costs related to healthcare

[pdf]https://journals.plos.org/plosone/article/file?id=10.1371/journal.pone.0204139&type=printable[/pdf]

96 procent av däggdjurens biomassa utgörs av människan och människans boskapsdjur enligt ny rapport

En ny studie The Biomass Distribution on Earth, publicerad i National Academy of Sciences, visar att 96 procent av däggdjurens biomassa utgörs av människan och människans boskapsdjur. Vilda däggdjur utgör bara fyra procent.

Vi människor har sedan civilisationens gryning utrotat 83 procent av de vilda däggdjuren och hälften av växterna, räknat i biomassa. Andelen fågelbiomassa från vilda fåglar är 30 procent.

[pdf]http://www.pnas.org/content/pnas/early/2018/05/15/1711842115.full.pdf[/pdf]

Grazed and Confused

(Oxford, 2017)

En ny internationell forskarrapport med svenskt deltagande från Oxford, som hänvisar till 300 studier, visar att kolinlagringen från betande djur i marken är liten jämfört med de stora växthusgasutsläppen i form av koldioxid, dikväveoxid och metan. Rapporten slår fast att vi måste äta mindre kött.

[pdf]http://www.fcrn.org.uk/sites/default/files/project-files/fcrn_gnc_report.pdf[/pdf]

Essays on behavioral economics: Nudges, food consumption and procedural fairness

Ny forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att vi med enkla metoder kan påverka restaurangbesökare att minska köttkonsumtionen till förmån för vegetarisk mat, med sänkta utsläpp av växthusgaser som följd.

Preferensen för kött är inte så stark och stabil som man skulle kunna tro. Vad vi väljer att köpa avgörs inte bara av priset och utbudet, utan även av miljön kring beslutet. Forskning visar att det är fullt möjligt att designa en beslutsmiljö som leder till att vegetariska alternativ väljs oftare. Det visar denna doktorsavhandling av Verena Kurz, forskare i beteendeekonomi.

[pdf]https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53379/2/gupea_2077_53379_2.pdf[/pdf]

Living Planet Report 2016 – så mår planeten jorden

Världsnaturfondens rapport visar att Sverige tillsammans med länder som USA. Kuwait och Australien har störst ekologiskt fotavtryck per capita. Från att i 2014 års rapport behöva 3,7 jordklot om alla på jorden skulle ta efter vår konsumtion, så motsvarar det svenska fotavtrycket nu 4,2 planeter.

Mängden vilda djur beräknas ha minskat med två tredjedelar när vi når 2020. Medan de ekologiska fotavtrycken växer, minskar den biologiska mångfalden. Living Planet Index visar att läget för världens biologiska mångfald ser värre ut än någonsin – bland annat har populationerna av fisk, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler minskat med 58 procent sedan 1970. Sötvattenarter har minskat med hela 81 procent. Förlusterna är störst i tropiska regioner och allra störst i Latinamerika.

[pdf]http://www.wwf.se/source.php/1674006/LPR_2016_full%20report_spread%20low%20res.pdf[/pdf]

Åtgärder för en mer klimatvänlig animaliekonsumtion

Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling (2016)

Rapporten uppmanar regeringen att prioriterar en politik som minskar utsläppen av växthusgaser från produktionen av animalier i Sverige och som minskar konsumtionen av de animalieprodukter som har mest negativ påverkan på klimatet, miljön och hälsan. Dit hör i högsta grad kött från idisslare och mejeriprodukter. För att förverkliga detta föreslås regeringen sjösätta en kostnadseffektiv kombination av styrmedel: information, skatter och utbudsförändringar genom frivilliga överenskommelser. Regeringen bör även stimulera innovation och företagande för utveckling av klimatsmarta, goda och hälsosamma alternativ till kött och mejeriprodukter.

[pdf]http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2016/06/VRHU-rapport-en-mer-klimatv%C3%A4nlig-animaliekonsumtion.pdf[/pdf]

58 procent av kommunerna i Sverige har infört en köttfri dag i veckan

Kommunrankingen för 2016 från Aktuell Hållbarhet visar att andelen kommuner som infört minst en köttfri dag i veckan på huvuddelen av matserveringarna , eller motsvarande åtgärd, har ökat med ungefär tolv procentenheter två år i rad, från 33 till 45 och nu 58 procent. Ökningen är exceptionell i kommunrankningens historia.

Andel kommuner som infört köttfria dagar
2016      58 %
2015      45 %
2014      33 %

Se vilka kommuner som ännu inte infört en köttfri dag:
http://kommunrankning.miljobarometern.se/resultat/var-egen-kommunenkat/kottkonsumtion/compare

andel