Det är bara ett knappt år kvar till valet. Valåret har börjat och de politiska partierna ska inte bara berätta om vad de vill, utan också vad de faktiskt åstadkommit under de senaste fyra åren.
Svensk mat- och miljöinformation ställde två frågor till partierna och här är vad de svarade.
Frågorna grundar sig i en rapport som Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, en av regeringen tillsatt akademi, har släppt. En rapport som i skarpa ordalag efterlyser styrmedel vad gäller de mest klimatpåverkande animalieprodukterna.
Våra frågor
1. Hur har ni arbetat under den senaste mandatperioden för att hitta och börja bruka politiska styrmedel för att minska användningen av de mest klimatpåverkande animalieprodukterna?
2. Och hur ser ni att man bör arbeta med det i praktiken under den kommande mandatperioden?
Moderaterna
Johan Hultberg, riksdagsledamot (M), Kronobergs län, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet
1. Vi fokuserar på att minska utsläppen från vår livsmedelskonsumtion, vilket kan göras på en mängd olika sätt. Exempelvis som förändrade matvanor med en mer säsongsbaserad kost, minskat svinn, men också genom utvecklade produktionsmetoder.
Konkret har vi bland mycket drivit på för att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft, vilket är viktigt ur miljö- och klimatsynpunkt då svenskt jordbruk generellt producerar livsmedel med liten negativ miljö- och klimatpåverkan.
Det är inte bara mängden t.ex. kött som konsumeras som spelar roll utan också vilket kött. Vidare har vi drivit på för utvecklade informationsinsatser. Information och kunskap är viktigt för att människor ska kunna välja i matbutiken.
2. Mycket mer måste göras för att öka kunskapen om matens klimatpåverkan och vad den enskilde kan göra för att minska sin egen påverkan.
Vi driver också ett antal konkreta förslag för att minska svinnet så som ändrade regler för datummärkning. För att utveckla produktionen vill vi jobba med generella styrmedel som sätter pris på utsläpp och genom att fasa ut subventioner.
EU:s jordbrukspolitik måste fortsatt liberaliseras. Vi satsar också på forskning och teknikutveckling för att utveckla produktionsmetoderna för att exempelvis få fram bättre proteingrödor och för att öka kolinlagringen i marken.
Liberalerna
Lars Tysklind, riksdagsledamot (L), Västra Götalands västra, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet
1. Mest påtagligt är att Liberalerna under mandatperioden medverkat till att få fram tydliga mål i Livsmedelsstrategin, där vi gemensamt slog fast att livsmedelsproduktionen, oavsett om den är konventionell eller ekologisk, ska styras av konsumenternas efterfrågan.
Liberalernas utgångspunkt för att hitta effektiva politiska styrmedel är principen förorenaren betalar och s.k. grön skatteväxling, dvs sänkt skatt på arbete och höjd skatt på klimat- och miljöskadligt.
2. För att minska köttkonsumtionens klimatpåverkan behöver köttproduktionen bli bättre men köttkonsumtionen behöver också minska, samtidigt som vi måste beakta betande djurs betydelse för det öppna landskapet och den biologiska mångfalden.
Konsumenternas val är centralt och då är marknadsdriven märkning och certifiering av varor en bra väg att gå.
För att minska klimatpåverkande metangasutsläpp föreslås i Liberalernas budgetförslag 1000 miljoner i nationella klimatinvesteringar som bland annat kan gå till biogasanläggningar och metangasreducering inom jordbruket, som ger dubbel nytta genom att klimatskadlig metangas från gödsel omvandlas till el, värme och biodrivmedel. Vi anser vidare att dieselsubventionerna inom jordbruket successivt avskaffas.
Feministiskt Initiativ
Adam Hjort, miljö- och klimatpolitisk talesperson för FI
1. FI har under den senaste mandatperioden jobbat aktivt för att minska användningen av animalier, framförallt inom offentlig sektor i de 13 kommuner vi sitter i.
Vi stödjer även kampanjer såsom köttfri måndag och verkar för att vi på nationell nivå ska införa en köttskatt utifrån just den klimatmässiga påverkan.
2. Vi vill under kommande mandatperiod införa en nationell köttskatt, där inte bara kött utan även produkter från djur bär sina klimatmässiga effekter.
Vi kommer även arbeta för att all offentlig verksamhet ska fasa ut kött i måltider som serveras samt stödja initiativ som verkar för att sänka köttkonsumtionen både inom privat och offentlig sektor.
Miljöpartiet
Stina Bergström, riksdagsledamot (MP), Värmlands län, miljöpolitisk talesperson för MP, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet
1. Redan 2013 motionerade jag och flera andra riksdagsledamöter från Miljöpartiet om mål för minskad köttkonsumtion och om ekonomiska styrmedel för att minska animaliekonsumtionen. I samband med att livsmedelsstrategin togs fram arbetade vi med att få in skrivningar om minskad animaliekonsumtion, samt styrmedel kopplade till det.
Regeringen har förbättrat förutsättningarna att ställa miljökrav vid offentlig upphandling genom att återinrätta upphandlingsmyndigheten och ta fram en strategi för offentlig upphandling.
I arbetet med klimatlagen försökte vi få in mål om konsumtionsbaserade klimatutsläpp, vilket skulle ha gett ökade incitament att minska köttkonsumtionen. Vi har även drivit föreslaget på lägre moms på frukt och grönt.
2. Miljöpartiets politik är att vi vill att animalieproduktionen ska betala mer av sina miljökostnader. Vi vill ha ett mål för minskad köttkonsumtion och utreda ett ekonomiskt styrmedel för livsmedel med hög klimatpåverkan.
Intäkterna bör gå tillbaka till lantbrukarna. Det behöver utredas hur ett ekonomiskt styrmedel kan utformas så att intäkterna kan gå tillbaka till lantbrukarna och så att lantbrukare med betande djur kompenseras ekonomiskt för de ekosystemtjänster de bidrar till. Det är viktigt att svenskt kött inte missgynnas jämfört med utländskt.
Vänsterpartiet
Jens Holm, riksdagsledamot (V), Stockholms kommun, miljöpolitisk talesperson för V, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet
1. Vi har lyft frågan om minskad köttkonsumtion och satsningar på mer växtbaserade livsmedel i alla relevanta sammanhang; i Miljömålsberedningen, Livsmedelsstrategin, i motionsform, interpellationer och debattartiklar.
Vi menar att det behövs politiska beslut om en minskad köttkonsumtion samt en handlingsplan för att uppnå detta. Att vi borde äta mindre kött borde vara lika självklart som att vi borde hålla nere med cigarrettrökning och alkohol.
Vi lägger också nu en motion som heter ”Minskad köttkonsumtion” samt att kravet tas upp i vår partimotion ”Klimaträttvisa”. De motionerna har just lämnats in till riksdagen och bör finnas tillgängliga på riksdagen.se inom kort
2. Vi kommer att fortsätta att driva en minskad köttkonsumtion i alla relevanta sammanhang. Det finns så många vinster för samhället på att äta mindre kött; för klimatet, folkhälsan, samhällsekonomin och inte minst djuren.
Vi hoppas också få upp frågan i valrörelsen, där kravet om minskad köttkonsumtion finns med i vår valplattform (som ska klubbas på vår kongress i februari 2018).
Sverigedemokraterna
Martin Kinnunen, riksdagsledamot (SD), Göteborgs kommun, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet
1. Vi vill inte styra människors kostval utan har hög tilltro till att människor är kapabla att ta till sig information från exempelvis Livsmedelsverket och utifrån sina preferenser och möjligheter göra väl avvägda val.
2. Se ovan.
Centerpartiet
Kristina Yngwe, riksdagsledamot (C), Skåne läns södra, miljöpolitisk talesperson för C, vice ordförande för Miljö- och Jordbruksutskottet
1. Vi har arbetat för att underlätta mer hållbar konsumtion genom enklare regelverk för offentlig upphandling av lokalt producerad mat, minskat matsvinn och ett livscykelperspektiv i konsumtionen så att om man äter kött istället väljer mindre men bättre kött.
Vi arbetar också för att underlätta för innovativa matföretag som Oatly eller Oumph att etablera sig och växa.
2. Vi har inga planer på att föreslå några specifika styrmedel för att styra vad folk konsumerar, utan istället fokuserat på att underlätta konsumtionen av mer hållbar mat ur ett helhetsperspektiv.
Socialdemokraterna
Mathilda Ernkrans, riksdagsledamot (S), miljöpolitisk talesperson för S, ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet
1. Vi socialdemokrater tycker att det ska bli lättare för konsumenter att göra miljömässigt bra val. Vi vill att konsumtionen ska vara hållbar med mer närproducerade och klimatsmarta livsmedel.
I livsmedelsstrategin som den socialdemokratiskt ledda regeringen tog fram står att livsmedelsproduktionen ska bidra till hållbar utveckling i hela landet. Livsmedelsstrategin konstaterar att den svenska vegetabilieproduktionen är den mest framgångsrika inom jordbruket och fortsatt arbete för att ytterligare stärka den ligger i linje med målet att livsmedelsproduktion ska bidra till en hållbar utveckling.
Redan tidigare har vi ett miljömålssystem i Sverige, som antagits av Sveriges riksdag där en av inriktningarna ska vara att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.
2. I de handlingsplaner som regeringen tagit fram för arbetet de närmsta åren med att uppnå målen i livsmedelsstrategin finns flera åtgärder för att göra livsmedelsproduktionen och konsumtionen mer hållbar.
Ett av målen är att öka produktionen av ekologiska livsmedel samt konsumtionen av närproducerat och ekologiskt i den offentliga konsumtionen. Målet är 60 procent ekologiskt till 2030. Den offentliga konsumtionen ska också bättre svara mot de miljömål vi har i Sverige.
Regeringen arbetar även för att öka det betesbaserade nötköttets andel av köttkonsumtionen. Regeringen har gett Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket ett uppdrag att jobba med åtgärder och en handlingsplan för att minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan.
Kristdemokraterna
Lars-Axel Nordell, riksdagsledamot (KD), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet
1. Kristdemokraterna har sedan 90-talet krävt skatteväxling för jobb och miljö, vilket vi följer upp i det konkreta riksdagsarbetet med höjda miljöskatter och sänkta skatter på jobb, företagande och pensioner. Genom landsbygdsprogrammet finansieras olika miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket.
Vi har arbetat aktivt med att få fram hållbara mål i Livsmedelsstrategin och vi kommer att följa upp arbetet ute i regionerna med regionala livsmedelsstrategier. Eftersom det svenska jordbruket leder till lägre miljö- och klimatpåverkan är det viktigt att vi kan stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft.
2. Vi vill stärka möjligheterna att ställa miljökrav i den offentliga upphandlingen och vi arbetar för förbättrade och enklare regelverk vid upphandling av lokalt producerad mat. Vi arbetar för minskat matsvinn och förändring av en del regler för datummärkning av livsmedel.
Jordbruksforskningen behöver i samverkan med näringen satsa på att utveckla förädlingstekniken för att kunna ta fram nya grödor med förutsättningar att klara framtidens förändrade klimat och minska behovet av bekämpningsmedel.
Politiken ska inte tvinga konsumenten till särskilda val, men däremot säkerställa att information finns tillgängligt för dem som är engagerade och underlätta möjligheten att själv välja mat som är bra för hälsa och miljö.
