Kategori: Vetenskapliga rapporter

Havsmiljöinstitutets rapport visar att en minskad konsumtion från totalt 80 till 60 gram högvärdigt protein per person och dag, skulle minska belastningen av fosfor på havet med 40 procent (196 ton) per år, och av kväve med 50 procent (8 882 ton) per år.

Detta är under förutsättning att jordbruksmarken som blir över istället används till perenna fodergrödor som kräver mindre gödsling och plöjning. Idag äter svensken 55 procent mer animaliskt protein än 1970, vilket är betydligt mer protein än vi behöver ur näringssynpunkt.

[pdf]http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1575/1575987_2016-3-changes-in-four-societal-drivers.pdf[/pdf]

Världsnaturfondens klimatundersökning International Survey on Climate Change (2016) visar att 46 procent av svenskarna vill ha politiska åtgärder för att minska köttkonsumtionen och 22 procent vill ha en köttskatt, vilket är en hög andel för att vara en skatt.

[pdf]http://www.wwf.se/source.php/1631741/wwf_earthhour_internationell_v2_160315.pdf[/pdf]

En rapport från Oxford Analysis and valuation of the health and climate change cobenefits of dietary change visar att en global övergång till växtbaserad kost kan spara 700-1000 miljarder dollar per år i minskade sjukvårdskostnader. Dessutom bedöms drygt åtta miljoner människoliv årligen kunna räddas och växthusutsläppen från matsektorn beräknas kunna reduceras med över två tredjedelar. Rapporten är publicerad i Proceedings of National Academy of Sciences.

[pdf]http://www.pnas.org/content/113/15/4146.full.pdf?with-ds=yes[/pdf]

Chatham House the Royal Institute of International Affairs, november 2015.

Chatham House utreder grundligt de politiska vägarna till minskad köttkonsumtion. Köttskatt bör införas som ett effektivt verktyg för att rädda planeten och pengarna kan med fördel användas till att subventionera klimatsmart växtbaserad föda.

”Agriculture is a major driver of climate change. Globally, food systems are responsible for up to 30 per cent of all humandriven greenhouse gas (GHG) emissions. The production of animals and of crops for feed alone accounts for nearly a third of global deforestation and associated carbon dioxide emissions: it is a primary source of methane and nitrous oxide, two of the most potent GHGs; and in terms of water, land and energy use it is highly resource-intensive.”

[pdf]https://www.chathamhouse.org/sites/files/chathamhouse/publications/research/CHHJ3820%20Diet%20and%20climate%20change%2018.11.15_WEB_NEW.pdf[/pdf]

Efter att ha granskat över 800 rapporter har WHO:s internationella cancerforskningsinstitut IARC kommit fram till att processat kött klassas som säkert cancerframkallande, medan rött kött klassas som cancerframkallande med ungefär samma sannolikhet som akrylamid, UV-strålning och eldrök, vilket innebär mycket hög sannolikhet.

Konsumtion av processat kött som korv och skinka ökar markant risken för tjock- och ändtarmscancer. Risken ökar även för cancer i bukspottskörteln och i prostatan. Konsumtion av 50 gram processat kött per dag ökar risken för tarmcancer med 18 procent och desto större intag desto högre är cancerrisken.

http://www.iarc.fr/en/media-centre/pr/2015/pdfs/pr240_E.pdf

[pdf]http://media1.smmi.nu/2015/11/pr240_E.pdf[/pdf]

 

(Havsmiljöinstitutet 2015)
Rapporten förespråkar köttskatt för att minska köttkonsumtionen i syfte att bekämpa övergödningen av haven. Det beror på utsläpp av näringsämnena kväve och fosfor. Det leder till ökade växtplanktonmängder, algblomningar och syrebrist i djupvattnet vilket gör att stora områden ödeläggs då bottendjur och fiskar försvinner. Styrkan i kopplingen mellan animaliekonsumtion och gödselutsläpp av kväve och fosfor från jordbruket framgår av att över 70 procent av Sveriges jordbruksmark utnyttjas för foderproduktion. Idag är omkring 15 procent av Östersjöns botten död och risken för att bottendöden fortsätter att breda ut sig är betydande.

http://www.havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1539/1539964_samha–llsfenomen-och-a–tga–rder-hmi-rapport-2015-6.pdf

[pdf]http://media1.smmi.nu/2015/11/samha-llsfenomen-och-a-tga-rder-hmi-rapport-2015-6.pdf[/pdf]

Stockholm Environment Institutes nya rapport, Styrmedel och andra insatser för att minska svensk konsumtions påverkan på hälsa och miljö i andra länder, lyfter kött som problematiskt och anger skatt som en möjlig lösning.

http://sei-international.org/mediamanager/documents/Publications/NEW/sei-2015-workingpaperswedishconsumption.pdf

[pdf]http://media1.smmi.nu/2015/06/sei-2015-workingpaperswedishconsumption.pdf[/pdf]

Livsmedelsverkets nya kostråd betonar hälsovinsterna med en växtbaserat kost. Kött framhålls inte som en viktig källa till näring.

Växtbaserade drycker förespråkas som hälsosamma alternativ till feta mejeriprodukter och myndigheten framhäver som särskilt positivt det snabbt växande vegetariska utbudet på restauranger.

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/vuxna/kostraed_webb.pdf?id=7675

[pdf]http://media1.smmi.nu/2015/06/kostraed_webb.pdf[/pdf]

Det finns ett starkt stöd för köttskatt bland högutbildade. Det visar en ny undersökning från SOM-institutet.

Var fjärde svensk är positiv till köttskatt. Mest positiva är högutbildade, där det är jämt skägg mellan förespråkare och motståndare.

http://som.gu.se/digitalAssets/1525/1525106_attityder-till-klimatskatt—jonas-n–ss–n.pdf

[pdf]http://media1.smmi.nu/2015/06/Attityder-till-klimatskatt.pdf[/pdf]

Naturskyddsföreningens nya rapport, Det subventionerade köttet, visar varför Sverige behöver en köttavgift.

Naturskyddsföreningen förespråkar en generell klimatavgift på all köttkonsumtion. Deras beräkning visar att en sådan avgift skulle kunna landa på 20–25 kronor per kilo kött och ge intäkter till staten på 9–12 miljarder kronor årligen. Inkomsterna bör användas för att stödja jordbrukets ekosystemtjänster.

En rationell miljöpolitik förutsätter, angående miljöskadliga produkter, att det sätts ett korrekt pris som speglar miljöskadan som produkten orsakar. Men politiker är dåliga på att omsätta denna självklara teori i praktiken. Vår köttkonsumtion är ett exempel på subventionerade miljöskador som nu står i vägen för att Sverige ska kunna nå riksdagens miljömål.

Köttet är i dag kraftigt rabatterat, inte minst genom fodersubventioner som ingår i EU:s gemensamma jordbrukspolitik, och genom att priset inte alls speglar skadorna på miljö och klimat. Det är mycket allvarligt ur ett miljöperspektiv.

http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/Rapport_det_subventionerade_kottet.pdf

[pdf]http://media1.smmi.nu/2015/06/Rapport_det_subventionerade_kottet.pdf[/pdf]