Författare: smmi.nu

(Utgiven år 2013)

Ladda ner här.

Rapporten från Jordbruksverket som lyfte upp begreppet köttskatt i den svenska politiska debatten.

”En koldioxidskatt i konsumentledet i kombination med information och märkning om hur köttet producerats skulle kunna påverka konsumtionen i en mer hållbar riktning.”

[pdf]http://www.jordbruksverket.se/download/18.5df17f1c13c13e5bc4f800039403/En+h%C3%A5llbar+k%C3%B6ttkonsumtion.pdf[/pdf]

(Utgiven år 2012)

Ladda ner här.

Rapporten behandlar endast miljömålet Klimatpåverkan och ska inte användas som ensamt verktyg vid kostplanering. Det är nödvändigt att även beakta miljöaspekter såsom biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel och antibiotika, samt andra aspekter såsom djurvälfärd och, självfallet, näringsinnehåll.

Mat-klimat-listan innehåller klimatavtryck-siffror av bokföringskaraktär, d.v.s. siffrorna visar på utsläpp av växthusgaser såsom produktionen ser ut nu och i ett statiskt läge, och säger ingenting om hur utsläppen på sikt kan förändras när efterfrågan på ett visst livsmedel ökar.

Nästan en tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och den största delen kommer från köttkonsumtionen. Konsumtionen av kött ökar och idag köper svensken ca 85 kg kött per år, en ökning med 40 procent på 20 år.

Istället för att föda upp djuren på gräs eller restprodukter blir 50 procent av den spannmål som odlas i Sverige djurfoder. På hela 70 procent av den svenska åkerarealen odlas foder. I odlingen används nästan alltid konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som minskar antalet vilda växter- och djur. Det vill säga den biologiska mångfalden minskar och naturens sårbarhet ökar.

http://www.sus.su.se/sites/sus.su.se/files/attachments/kott_jordbruk_klimatsmart.pdf

[pdf]http://media1.smmi.nu/2013/07/kott_jordbruk_klimatsmart.pdf[/pdf]

(Utgiven år 2012)

Ladda ner här.

I denna rapport som överlämnats till regeringen lyfter Naturvårdsverket frågan om köttskatt.

”Utformning och konsekvenser av att indirekt prissätta särskilt utsläppsintensiva produkter bör utredas. Det gäller handelsgödsel och en differentierad klimatskatt på kött.”

 

(Utgiven år 2011)

Ladda ner här.

I rapporten omnämns vegetariska dagar som ett bra sätt att agera lokalt i frågan. Även frågan om köttskatt lyfts fram. Naturvårdsverket tecknar bland annat en klimatsmartare och betydligt mer köttfri framtidsbild:

”En halverad köttkonsumtion en tänkbar framtidsvision?
I backspegeln 2025: Under en 10-årsperiod halverade vi vår köttkonsumtion från 83 kg till 42 kg per person och år. Den nya nivån ligger under 1960 års nivå (51 kg).
Minskningen skedde med bibehållen fördelning mellan de olika köttslagen. Den minskade köttkonsumtionen gjorde gott för klimat och andra miljömål samt hälsa och plånbok. I ett första steg var målsättningen att allmänheten skulle känna att det var lätt att minska köttkonsumtionen med en portion per vecka.
I dag finns förutsättningar som möjliggör för konsumenterna att äta gott och bekvämt med en halverad köttkonsumtion, förutsättningar som tidigare saknades. Konsumenterna har incitament att göra klimatsmarta måltidsval samtidigt som antalet aktiva val som konsumenten behöver göra har minimerats. Majoriteten av restaurangerna har nu lika många köttfria rätter att erbjuda som kötträtter. Olika internationella kök har bidragit till smakrika och attraktiva rätter för ett mångfasetterat och lockande utbud.
Fler skolor och arbetsplatser har minst en vegetarisk dag per vecka och har generellt en större andel vegetabilier i rätterna. I butikernas färdigmatdiskar finns lika många köttfria rätter som kötträtter, och kötträtternas genomsnittliga köttinnehåll är mindre än tidigare. De klimatsmarta alternativen har ett attraktivt pris, exempelvis har vegetariska rätter ett lägre pris än rätter med en hög andel kött. I hemmen har vi upptäckt hur mycket goda maträtter det finns som innehåller betydligt stor andel vegetabilier och som är enkla att laga.”

(Utgiven år 2012)

Ladda ner här.

På 40 års sikt kan nästan alla behöva bli vegetarianer om en katastrofal global livsmedelsbrist och matkris ska förhindras. Jordens befolkning får cirka 20 procent av sitt protein från animaliska produkter men det kan behöva falla till 5 procent fram till 2050, då befolkningen förutspås ha ökat med 2 miljarder.

”The analysis showed that there will not be enough water available on current croplands to produce food for the expected population in 2050 if we follow current trends and changes towards diets common in Western nations (3,000 kcal produced per capita, including 20 per cent of calories produced coming from animal proteins). There will, however, be just enough water, if the proportion of animal based foods is limited to 5 per cent of total calories and considerable regional water deficits can be met by a well organised and reliable system of food trade.” (sidan 14)

 

(Utgiven år 2013)

Ladda ner här.

Från 1990 till 2012 har den svenska köttkonsumtionen ökat med drygt 40 procent enligt Jordbruksverkets rapport.

Ladda ner här.

Världscancerfonden har uppgraderat varningen för rött kött till högsta nivån och avråder helt ifrån alla processade charkvaror som exempelvis korv.

Snittkonsumtionen av rött kött får högst vara 300 gram i veckan. Det innebär tre 90-grams hamburgare och en skinksmörgås. (Maxgränsen för en person och vecka är 500 gram)

Huvuddelen av födan ska vara växtbaserad.