Vetenskapliga rapporter – Sida 4 – Svensk mat- och miljöinformation

Naturvårdsverket efterlyser köttskatt och flygskatt av klimatskäl

Naturvårdsverkets nya rapport, Hållbara konsumtionsmönster, föreslår att köttskatt och flygskatt införs.

Bakgrunden är att konsumtionens klimat- och miljöpåverkan är svår att komma åt på annat sätt. Enligt Naturvårdsverket har summan av Sveriges växthusgasutsläpp, inrikes plus utrikes, ökat med 17 procent de senaste 20 åren. Den kraftiga utsläppsökningen beror på ökad konsumtion. I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk helt ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050.

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6653-6.pdf?pid=14404

[pdf]http://media1.smmi.nu/2015/06/Hallbara_konsumtionsmonster.pdf[/pdf]

Ny studie: Västerländska matvanor största miljöhotet

Den västerländska dieten som den ser ut idag är såväl det största globala miljöhotet som det största hälsohotet när det gäller livsmedelsprodukter. I en undersökning som presenteras i vetenskapstidskriften Nature lägger forskare vid University of Minnesota ihop en rad studier och kan visa på hur mattrenderna ändrats i takt med ökade inkomster och ökad urbanisering globalt. Klicka på länken för att läsa artikeln.

WDRG/INRES: Kostomläggning minskar vattenanvändningen?

Minskat köttätande kan bidra till att lösa vattenbristen i världen. Det menar finländska och tyska forskare i en ny vetenskaplig studie. Studien finns publicerad i Environmental Research Letters och artikeln går att läsa som pdf här.

Enligt forskarna kräver köttproduktion mer vatten än någon annan jordbruksprodukt och av allt vatten som människan konsumerar går största delen åt till jordbruk.

[pdf]http://iopscience.iop.org/1748-9326/9/7/074016/pdf/1748-9326_9_7_074016.pdf[/pdf]

FN:s klimatpanels femte utvärderingsrapport

”Vi ser nu effekterna av klimatförändringen mycket tydligare. Det rör sig inte längre om ett avlägset hot.”
Richard Klein, forskare vid Stockholm Environment Institut och en av huvudförfattarna till Intergovernmental Panel on Climate Changes (IPCC) femte utvärderingsrapport, 2014, till Svenska Dagbladet.

FN:s klimatpanel IPCC har släppt ännu en utvärderingsrapport. Om inga drastiska förändringar äger rum kommer medeltemperaturen vid slutet av detta sekel att vara mellan tre och mer än fem grader högre än 1850, enligt rapporten.

Supermiljöbloggen ger en översiktlig sammanfattning av utvärderingsrapportens resultat här.
Rapporten finns tillgänglig på engelska i pdf-format här (klicka på de understrukna siffrorna för att öppna kapitlen).
Rapportens avsnitt om jordbrukets och den övriga markanvändningens klimatpåverkan finns som pdf här.

Chalmers: The importance of reduced meat and dairy consumption

(Utgiven år 2014)

Ladda ner här.

Forskarna Fredrik Hedenus, Stefan Wirsenius och Daniel J. A. Johansson drar i sitt forskningspapper slutsatsen att minskad konsumtion av mjölkprodukter och kött från idisslare är ofrånkomlig om 2 gradersmålet ska kunna nås, om inte oförutsedda tekniska framsteg skulle äga rum.

Jordbruksverket: Hållbar köttkonsumtion

(Utgiven år 2013)

Ladda ner här.

Rapporten från Jordbruksverket som lyfte upp begreppet köttskatt i den svenska politiska debatten.

”En koldioxidskatt i konsumentledet i kombination med information och märkning om hur köttet producerats skulle kunna påverka konsumtionen i en mer hållbar riktning.”

[pdf]http://www.jordbruksverket.se/download/18.5df17f1c13c13e5bc4f800039403/En+h%C3%A5llbar+k%C3%B6ttkonsumtion.pdf[/pdf]

Sveriges lantbruksuniversitet: Mat-klimat-listan

(Utgiven år 2012)

Ladda ner här.

Rapporten behandlar endast miljömålet Klimatpåverkan och ska inte användas som ensamt verktyg vid kostplanering. Det är nödvändigt att även beakta miljöaspekter såsom biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel och antibiotika, samt andra aspekter såsom djurvälfärd och, självfallet, näringsinnehåll.

Mat-klimat-listan innehåller klimatavtryck-siffror av bokföringskaraktär, d.v.s. siffrorna visar på utsläpp av växthusgaser såsom produktionen ser ut nu och i ett statiskt läge, och säger ingenting om hur utsläppen på sikt kan förändras när efterfrågan på ett visst livsmedel ökar.

Naturskyddsföreningen: Kött och klimat – Matens värstingar

Nästan en tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och den största delen kommer från köttkonsumtionen. Konsumtionen av kött ökar och idag köper svensken ca 85 kg kött per år, en ökning med 40 procent på 20 år.

Istället för att föda upp djuren på gräs eller restprodukter blir 50 procent av den spannmål som odlas i Sverige djurfoder. På hela 70 procent av den svenska åkerarealen odlas foder. I odlingen används nästan alltid konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som minskar antalet vilda växter- och djur. Det vill säga den biologiska mångfalden minskar och naturens sårbarhet ökar.

http://www.sus.su.se/sites/sus.su.se/files/attachments/kott_jordbruk_klimatsmart.pdf

[pdf]http://media1.smmi.nu/2013/07/kott_jordbruk_klimatsmart.pdf[/pdf]

Naturvårdsverket: Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050

(Utgiven år 2012)

Ladda ner här.

I denna rapport som överlämnats till regeringen lyfter Naturvårdsverket frågan om köttskatt.

”Utformning och konsekvenser av att indirekt prissätta särskilt utsläppsintensiva produkter bör utredas. Det gäller handelsgödsel och en differentierad klimatskatt på kött.”

Naturvårdsverket: Köttkonsumtionens klimatpåverkan

(Utgiven år 2011)

Ladda ner här.

I rapporten omnämns vegetariska dagar som ett bra sätt att agera lokalt i frågan. Även frågan om köttskatt lyfts fram. Naturvårdsverket tecknar bland annat en klimatsmartare och betydligt mer köttfri framtidsbild:

”En halverad köttkonsumtion en tänkbar framtidsvision?
I backspegeln 2025: Under en 10-årsperiod halverade vi vår köttkonsumtion från 83 kg till 42 kg per person och år. Den nya nivån ligger under 1960 års nivå (51 kg).
Minskningen skedde med bibehållen fördelning mellan de olika köttslagen. Den minskade köttkonsumtionen gjorde gott för klimat och andra miljömål samt hälsa och plånbok. I ett första steg var målsättningen att allmänheten skulle känna att det var lätt att minska köttkonsumtionen med en portion per vecka.
I dag finns förutsättningar som möjliggör för konsumenterna att äta gott och bekvämt med en halverad köttkonsumtion, förutsättningar som tidigare saknades. Konsumenterna har incitament att göra klimatsmarta måltidsval samtidigt som antalet aktiva val som konsumenten behöver göra har minimerats. Majoriteten av restaurangerna har nu lika många köttfria rätter att erbjuda som kötträtter. Olika internationella kök har bidragit till smakrika och attraktiva rätter för ett mångfasetterat och lockande utbud.
Fler skolor och arbetsplatser har minst en vegetarisk dag per vecka och har generellt en större andel vegetabilier i rätterna. I butikernas färdigmatdiskar finns lika många köttfria rätter som kötträtter, och kötträtternas genomsnittliga köttinnehåll är mindre än tidigare. De klimatsmarta alternativen har ett attraktivt pris, exempelvis har vegetariska rätter ett lägre pris än rätter med en hög andel kött. I hemmen har vi upptäckt hur mycket goda maträtter det finns som innehåller betydligt stor andel vegetabilier och som är enkla att laga.”